torsdag, januari 10, 2008

Kär?! I min ålder får man vara glad om man har jämn och fin avföring.

Har precis sett Två killar och en tjej och skrattat upp en lunga och gråtit en liten skvätt åt Magnus Härenstams möbelslakt. Energin! Dialogen! Personkemin! Stockholmsmiljöerna!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Fantastisk replik i titeln!
*megafniss*

Emma sa...

Visst ÄR det? Jag spolade tillbaka tjugo gånger. Minst! Helt i par med Stig Ossians lilla märkliga skrik efter ännu en misslyckad tagning i Jag är med barn.