Upptäckte just att tre av de unga, lovande filmare jag skrivit om och hållit ögonen på de senaste åren nu går sin första termin på Filmhögskolan; My Sandström, Mikael Bundsen och Marcus Karlsson. Plus Gustav Annerblom som jag blev nyfiken på efter årets Novemberfestival. I samma klass! Åh, lycka! Det kan ju inte betyda något annat än riktigt bra grejer för svensk film. *dansar en liten dans*
--
Om det finns något jag är bra på, och som jag är oförskämt stolt och glad över, är det att jag har ett rätt bra öga för olika former av filmtalang och att kunna se vilka som kommer att göra bra saker framöver. (Ibland undrar jag vad jag skulle kunna göra av just den förmågan, och funderar på om jag kanske skulle söka mig till något av landets växthusliknande projekt. Lägger ner den idén lika snabbt varje gång. Skulle förmodligen bara bli sjukt frustrerad och institutionaliserad och hasa fram i tofflor i olika korridorer innan jag hann säga "filmstöd".)
8 kommentarer:
Eller skulle du hälsar in ett nya era för svensk filmer. Individer gör ett skillnad. Tänk Apple, tänk Wang... både sjunk utan deras topp man.
Ang. elevtalangerna, så är min uppfatning att både HFF och Di, ibland kan vara ganska duktiga på att slipa bort kanterna på diamanterna. Om man ser på vilken bredd det finns i ansökningsfilmerna, jämfört med examnesfilmerna.
Ang. din talang. Om du även skulle vara bra på att veta vilka av dessa talanger som skulle kunna samarbeta bra med varandra, så är det väl lite åt vad som krävs för att producera film. :)
//tomas
Gabh: Jag är inte det minsta orolig för svensk films framtid med namn som de där på gång. :)
Tomas: DI kanske lite mer än Filmhögslolan? Det är i alla fall min känsla. Och hmmm, för att vara producent bör man ju också vara bra på att ragga pengar - men det är jag inte riktigt lika säker på att jag skulle vara bra på...
Man kan ju ha ett bra forum/växthus på internet. Så slipper man tofflor och hasande.
Alltså, det måste ju inte vara betong och statliga anslag, det behöver ju inte ens finnas särskilt mycket pengar i ryggen (bandbredd är ganska billigt idag).
Eller så finns det redan.
@Emma: Du MÅSTE inte vara bra på att ragga pengar själv (även om det hjälper)- Det räcker ju med att du teamar upp med någon som ÄR bra på det ("producers rep"). Är du bra på att se och identifiera talanger, så borde du ju kunna identifiera vilka dessa är också... ;-)
Annars får du väl starta en agentur... :)
...och btw, nej absolut inte bara DI! Även om DI kanske i högre grad formar dem på skolan och HFF väljer bort de som inte passar in redan på antagningsstadiet. Men båda lider av anpassnings syndromet.
//tomas
eff: Jo, det är klart. En sådan grej skulle förmodligen gå att sätta ihop för inte så mycket pengar - men sedan skulle man ju behöva få in lite deg för att kunna pytsa ut dem på olika projekt man tror på. Eller kanske åtminstone bli tjenis med något teknikställe som var villiga att låna ut utrustning. Ett sådant växthus skulle jag bli mycket glad över ett se in action, och jag funderar ibland (eller ja, ganska ofta) på det, men jag tror kanske inte att det där är något som jag skulle vara så bra på... Jag är nog bättre på att lyfta och peppa genom att vara i kontakt med unga filmare på andra sätt. Tyvärr...
Tomas: Hmm, kanske det. Och ja, lite anpassningssyndrom blir det kanske tyvärr på alla filmskolor. Trist att det är så!
Även på Filmhögskolan: Anna Odells bror.
Jo, att det fanns en Odell där såg jag. Men honom har jag inte sett något av och känner inte till.
Skicka en kommentar