Det är en dålig film med mängder av brister och en plågsam titel. Men jag gillar den fortfarande - eftersom jag givetvis inte sett om den. Hur kan man INTE tycka att det är en upplevelse-of-sorts att se Lennart Jähkel spela hög på joltcola och brassa runt på inlines?
Jag såg en liten, liten stund. Fan vad vidrig den var då. Pappa var statist i den (och sånt tycker jag är nördigt roligt), men inte ens den anledningen får mig att glo på sånt skräp så lång tid. Jag kanske tar i nu?
8 kommentarer:
Hrm. Minns att jag bisarrt nog gillade denna märkliga film när den kom!
Hmmm. Okej. Gillar du den nu? Jag blev lätt kolerisk efter tjugo minuter.
Så de fyra (eller tre) första bokstäverna i filmnamnet beskriver filmen, med andra ord? Någon slags variation på Freudian slip?
Det är en dålig film med mängder av brister och en plågsam titel. Men jag gillar den fortfarande - eftersom jag givetvis inte sett om den.
Hur kan man INTE tycka att det är en upplevelse-of-sorts att se Lennart Jähkel spela hög på joltcola och brassa runt på inlines?
"Hur kan man INTE tycka att det är en upplevelse-of-sorts att se Lennart Jähkel spela hög på joltcola och brassa runt på inlines?"
Jag kan tänka mig minst tre anledningar till att inte se det som en upplevelse-of-sorts.
Jag såg en liten, liten stund. Fan vad vidrig den var då. Pappa var statist i den (och sånt tycker jag är nördigt roligt), men inte ens den anledningen får mig att glo på sånt skräp så lång tid. Jag kanske tar i nu?
Emma, det faktum att du öht bloggar, och kommentardiskuterar, skiten gör det till en upplevelse-of-sorts!
Kjell: Jo, förstås.
Superkryp: Ha ha, vad roligt. Åkte din pappa inlines?
Skicka en kommentar