tisdag, september 12, 2006

apropå Cat Stevens...

... är låten jag borde ha valt när jag en gång i en radiostudio skulle komma på en låt till en kille som ville fria till sin tjej, den här: I think I see the light. Om man för en sekund bortser från att jag helt är emot hela förfarandet med att fria medelst sång är det här alltså låten jag borde ha föreslagit:

***

I used to trust nobody, trusting even less their words,
until I found somebody, there was no one I preferred,
my heart was made of stone, my eyes saw only misty grey,
Until you came into my life girl, I saw everyone that way.
Until I found the one I needed at my side,
I think I would have been a sad man all my life.

I think I see the light coming to me,
coming through me giving me a second sight.
So shine, shine, shine,
shine, shine, shine,
shine, shine, shine.

I used to walk alone, every step seemed the same.
This world was not my home, so there was nothing much to gain.
Look up and see the clouds, look down and see the cold floor.
Until you came into my life girl, I saw nothing, nothing more.
Until I found the one I needed at my side,
I think I would have been a sad man all my life.

I think I see the light coming to me,
coming through me giving me a second sight.
So shine, shine, shine,
shine, shine, shine,
shine, shine, shine

***

4 kommentarer:

Daniel sa...

Cat är fantastisk. Father and Son är en av mina favoriter av Cat och kan få mig att skälva i kroppen.

Ungefär som när man är bakis och ser reklamen för Merci-chokladen. Kroppen skälver till lite. Tårarna tränger fram i ögonvrån. Aktar man sig inte, tex byter kanal, så brister man i gråt. Ungefär så.

Lisa sa...

Jag är i perioder gravt Cat Stevens-beroende. Det började någon gång när jag såg Harold and Maude (som ju är grym) och insåg att Stevens inte bara var pappa-musik. Så jag brände pappas Best of... och gick sedan ner mig totalt.

Wu ming sa...

Hm. Att skilja sig till då?
Måste bli Scott Walkers On your own again.....eller samme mans It´s over.
Mumma för öronen!

Emma sa...

Finns nästan inget bättre än att gå genom vår- eller höstregn och lyssna på Morning has broken, eller kanske If you want to sing out, sing out. Islands in the stream med Dolly Parton gör sig också ganska bra som morgonpromenadmusik förstås, men det är en annan historia.

Hmm. Skilja-sig-musik? Rolling Stones It's all over now borde också funka tycker man.