Området där Espoo Cine hålls är designat av Viljo Revell. I alla fall delar av det. Vissa byggnader är helt otroliga. Andra på plats menade att de såg ut som delar av ett övergivet sovjetsanatorium. Jag älskade dem!
UPPDATERING: Vid närmare efterforskningar verkar det inte alls vara Viljo Revell som designat själva kulturcentrat, utan Arto Sipinen.
UPPDATERING #2: Apropå absolut ingenting alls upptäckte jag i samband med hemkomsten att Ramen Ki-Mama på hörnet Upplandsgatan/Observatoriegatan äntligen fått tillbaka KIKU på sin meny. Hackade fiskbitar på en bädd av ris, vaktelägg på toppen, någon slags sås vid sidan av. To die for! På riktigt. Snälla, snälla gå dit och ät den så att de inte får för sig att ta bort den igen.
2 kommentarer:
Nej, detta är ju underbart! Jag måste åka dit, jag måste åka dit! Har du tagit bilderna själv (dum fråga kanske)? de är bra.
Din beskrivning av filmfestivalskulturen är för övrigt suverän. Men noga talat - storleken spelar väl trots allt ingen roll eller? :D
Ha ha... Det var inte så mycket att se om man bortser från själva centrat (centrumet, centrum?). Annars bestod Espoo mest av fula shopping malls, efter vad jag förstod. Tyvärr hann jag inte undersöka Helsingfors ordentligt trots att det bara låg 10, 15 minuter bort, men blev helt klart sugen på att se mer.
Tack för komplimangerna! Och, för filmjournalisterna spelar storleken tydligen en ENORM roll. :)
Skicka en kommentar