måndag, april 14, 2008

Fats Waller


Be kind rewind äntligen sedd, filmen inspirerade till omedelbart Fats Waller-musik-inköp. Det är trots allt lite skamligt att jag snott mitt bloggnamn från en musiker jag har hyfsat dålig koll på... Nu struttar jag runt lite i lägenheten medan jag städar. Och funderar på hur jag hade reagerat om jag kidnappades och tvingades spela på Al Capones födelsedagskalas under pistolhot.

3 kommentarer:

Anonym sa...

ja, visst är det helt omöjligt att sitta still till musiken?
Såg filmen idag och konstaterade att jag är en sucker för community-engagemang-filmer. Den hade kunnat handla om precis vad som helst, jag hade ändå gått därifrån med naivt spritter i hela kroppen.
Så länge konceptet innehåller antingen:
-den lilla människan mot "the Man"
-en fenomenal rappare goes skådis
-gamla godingar i oväntade roller
-kul scenografi och/eller grym musik så är jag såld.

Tur att jag inte är filmrecensent kanske..

Anonym sa...

du kanske borde vara filmrecensent!

Emma sa...

soy: Ja, community-filmer, achievementfilmer och dansfilmer fungerar i princip alltid!

Magnus: Ja! Let's stick it to the man och bli filmrecensenter allihop! :)