En dag kommer objektet för dina oprovocerade otrevligheter att krossa ditt näsben.
Gårkvällens Straussare:
Jag: (Står i baren och beställer.)
Främmande kille: Du kan inte säga r.
Jag: Suck. Mina r är bara småländska.
Han: Blablablablablabla r blablablabla r. Filmkrönikan blablabla har inte varit bra sen Nils-Petter blablablablabla Gunnar Rehlin är bättre än du blablablabla.
Jag: Suck. Jaja.
Han: Alltså, man måste ju kunna något för att sitta i teve.
Jag: Ja?
Han: Ja, alltså... (Nickar menande åt mitt håll och slår ut med armarna.)
Jag: Den här Neil Strauss-metoden, funkar det nånsin?
Han: Vaddå?
Jag: (Börjar gå.)
Han: Gå inte!
Jag: Förklara för mig varför jag ska stå här och lyssna på någon som är otrevlig?
Han: Jag bara provocerar för att lära känna dig.
Jag: Du menar att mitt rätta jag skulle komma fram när jag utsätts för någon som är oprovocerat otrevlig. Hur då tänker du?
Han: Menar du att jag bara ska säga meningslösa, ointressanta saker som att du är bra och sånt, eller vaddå?
Jag. (Går.)
Sekunderna efter detta spiller en kille ett glas vin nerför min rygg utan att be om ursäkt.
Ännu lite senare:
Killen från baren: (Ställer sig framför mig på dansgolvet med ryggen mot mig och skärmar av mig från mina kompisar.)
Jag: (Föser undan honom.)
Han: (Börjar skaka rumpa mot mitt ben.)
Jag: (Behärskar lusten att döda.)
29 kommentarer:
Haha. Amazing people. Att han inte bara tar sitt Straussande till högsta nivån och börjar med att gå fram och ge dig en knytnäve.
*Strauss går fram mot Emma, klockar henne rakt på kranen så hon ramlar i golvet*
"Ska vi gå hem till mig eller dig?"
"Menar du att jag bara ska säga meningslösa, ointressanta saker som att du är bra och sånt, eller vaddå?"
Gud ja... att höra att man är bra måste vara det mest ointressanta och mest meningslösa i hela världen.
Hoppas det gick bra med presentationen av The Others. Det hade varit mycket intressant att lyssna på.
Kan väl passa på att göra lite reklam för min blogg i nio delar om skräckfilmer som jag skrev under ett par månader förra året.
http://wolverineblues.blogg.se/its_only_a_movie_only_a_movie.html
Vilken idiot!
SUCK(er)!
Tycker att du ger Strauss metod lite oförtjänt mycket däng. Den där killen hade ju helt missuppfattat grejen. Det står ju ingenstans att man ska vara otrevlig. Bara retas lite.
Well, Neil Straussande män är uppenbarligen av ondo. Så, som för att gottgöra och ställa allting till rätta i universum, kommer här min allra bästa -- och sliskigaste -- Julio Iglesias-influerade kommentar: Du var helt förträfflig som gäst nu senast i Filmkrönikan, och fick mig genast att tänka på en tid när Filmkrönikan var en fröjd -- en fröjd! -- att se varje vecka. Intelligent, charmig, och så där alldeles mysigt och småländskt jättelugn. Mina läppar smakade på ordet, och rullade sedan sakta ut det till allas beskådning: P-e-r-f-e-k-t-i-o-n.
Så där, det får vara nog med sliskighet för i dag. Har ändå inget hotellnummer att ge dig. Eller hur är det han gör, den gode Julio? Först lite överdriven sliskmentalitet, och sedan ett hotellnummer på baksidan av ett visitkort? Ett visitkort som utan hotellnumret helt saknar funktion, då det enda inpräntade är hans namn och en bild på en ros. Röd, förstås. Jo, borde vara så. Hmm.
Men det är, för att vara lite mer seriös, faktiskt helt sant. Det där om att du kom in och fick Filmkrönikan att återigen, för en stund, bli bra. Inget ont om duon som gör programmet nu för tiden, de har säkert sina goda stunder och hängivna tittare -- men Orvar och Emma, det är betydligt mer min kopp av te.
Alltid otrevligt med socialt inkompetenta människor! (du förtjänar bättre!!)
Men jag måste ta Neil Strauss lite i försvar här. Vad Strauss föreslår är ett lite vänskapligt dissande istället för att högaktningsfullt hylla i den Kvinnliga Skönheten i form raggningfraser om vackra ögon och underbart hår. Att småretas lite är en vanlig del av socialt umgänge tycker jag iaf. Att sedan vara så efterhängsen och ropa "gå inte", känns så icke-Strauss det kan bli. Den där killen verkar missuppfattat allt
Jag blir faktiskt förvånad över att du inte gillar Neil Strauss som skrivit klassikern The Dirt och otaliga Rollingstones artiklar som sjuder av liv.. Och the Game är ju en grymt underhållande också..Den enda som möjligen kan mäta sig med Strauss beträffande livsbejakande, kvicka och begåvade texter är möjligen Hunter S Thompson.
Men det verkar råda någon slags anti Strauss-mentalitet i Sverige. För i Sverige är vi ju djupa (ironi). Varje mänskligt möte är unikt, två svårmodiga själar som möts. Att sätta regler på det sociala spelet är bara dumt, cyniskt och ytligt amerikanskt. Bort med Strauss och in med Malena Ivarsson ..eller nåt..
Den enda som möjligen kan mäta sig med Strauss beträffande livsbejakande, kvicka och begåvade texter är möjligen Hunter S Thompson.
Is that you, Neil Strauss, is this me?
Men... att läsa en bok - som alla andra oxå har läst - om hur man som kille ska ragga. Alltså, man blir ju bindgalen när man hör någon gå igång med den inledande dissningen. Det är ju så uppenbart. Det intressanta är att det är ett vanligt knep även utan att ha läst boken, men då tror jag att det blir på ett naturligare sätt, mot/med någon som man redan har någon form av relation till. Då känns det ganska naturligt svenskt att fjantretas med någon man är intresserad av. Att bara gå fram till vem som helst och dissa, det är vidrigt och kan (fegt tillägg: nog/väl?) aldrig bli annat än vidrigt.
Jag tyckte att boken var helt okej, som fiktion. Det bästa i boken var ju att den tuffa rocktjejen bad honom att dra åt helvete när han följde sina egna "knep". (Bara en sån sak.) Det och det om Courtney Love.
Haha Neil Strauss måste ju vara den största tönten nånsin!
För att inte tala om de som följer hans råd.
Jag önskar att jag aldrig läst the Game än mindre betalat för skiten.
BAH!
ps. Gunnar Rehlin är INTE bättre än du.
AAAAHHHHHHHH!!!!!!!!
Haha, såg nu att det står att inlägget postades kl 5 i morse. Jag skrev bara ett utkast då, på fyllan och villan och ilskan. Sen rensade jag lite i texten i dag på dagen. Jaja. :)
Laurence: Jag har fått en ölburk slängd efter mig, men än så länge är det ingen som gått direkt till knytnävsaction. Men det skulle inte förvåna mig det minsta omutifall att någon försökte.
mattias: The Others-snacket gick bra, det blev en del spännande diskussioner - och det varen väldigt intressant festival att vara på. E hel del präster som kastade sig in i filmdiskussioner av olika slag. Kul!
Jens & Zoe: Eller hur?! Fast jag är ju minst lika mycket idiot som inte bara gick från början.
Kristoffer: Nej men Strauss själv har väl inte fått något däng av mig? Och sen tror jag att vissa har lite svårt att se var ret slutar vara "ret". Lite som de där killarna som ryckte en på tok för hårt i håret när man var liten.
Nathan: Haha, tack Julio!
Jack: Igen, jag har inget emot Strauss som skribent alls - men själva idén med att "retragga" på nån är bara så... retligt om man är i den mottagande änden.
Superkryp & Annika: Jag har ärligt talat bara läst delar av boken, men det ska väl åtgärdas någon gång.
Ah! Vuxenvärldens motsvarighet till att dra den man gillar i håret och putta ner den i en pöl. Fast nu när jag tänker efter så funkar nog hårdragning/pölputtning bättre... den kan Strauss ta upp i vol. 2 kanske.
vol 2 har redan kommit ut och heter "rules of the game" där ett kapitel enligt utsago är betitlat "Be imature".
Haha men: själva neg-metoden handlar ju som sagt inte om att på allvar säga något elakt. Det är liksom inte vad man säger, utan hur man säger det.
Världen är full av idioter eller som en vis man (?) en gång sa
Det sämsta gud skapade var nog människan (ber om ursäkt om man drar en stor kam över allt men det är nog fan så den visa mannen hade rätt)
"People - They're the worst", som Seinfeld så träffande en gång sa. :)
Den här dög åt Jules Winnfield, borde kunna hjälpa dig med;
http://www.coolstuff.se/p470/BadMotherFuckerPlanbok.html
Men fy faan, vad less man blir.
Du är i gott sällskap:
http://www.aftonbladet.se/punktse/kolumnister/sonja_schwarzenberger/article2216777.ab
Jag har en gång fått förklara för en 40-årig karl att man tittar med ögonen, inte med händerna, efter att han helt oprovocerat, när jag gick förbi, petade hårt på min tatuering (och då sa när jag tog bort hans hand "JA VILLÄ BARA TITTA").
Hans reaktion var "AMEH ameh AMEH jag tyckte det såg ut som att du var skadad."
Varför hans reaktion då var att peta i vad han trodde var öppna sår kan man ju fundera på.
(Jag har också fått frågan om någon fick slicka på den, vilket fick mig att tänka på Willy Wonka. "The snozzberries taste like snozzberries.")
Emma, kan du inte dra Neil Strauss i hans tjocka och yviga hår, tycker jag.
Josefine: Pölputtning förtjänar onekligen ett eget kapitel eller två. Själv fick jag stora pinnar kastade i huvudet och mitt ena ben övercyklat av en bmx av killar som först flera år senare erkände att de varit mer småkära än misshandelsbenägna.
Ingels & anonym: Verkligen.
Johan: Eller så förenklar man lite och tatuerar budskapet i pannan.
Marta: Jo, jag såg det. Men tyvärr var jag nog i gott sällskap redan med mig själv sedan urminnes tider. Två exempel:
http://shootmewhileimhappy.blogspot.com/2008/04/hnan-eller-gget.html
http://shootmewhileimhappy.blogspot.com/2006/11/fltryckande.html
Julia: Haha!
Lars: Eller så slår jag bara ut nästa adepts tänder.
Män är svin! Det är obehagligt att tillhöra det släktet ibland! eller ja... oftast...
Astarot: Rolig liten Orvar-intervju du hade på din blogg! Han har förresten helt fel angående 28 dagar senare, den är ju riktigt bra! :)
Ibland blir man helt sönderstraussad...
Tack! visst har han fel... inget som rippar Day of the Dead kan ju vara dåligt ;-)
astarot: Det är klart att han har fel! »28 dagar senare« är fantastisk!
Anders: Tihi!
Astarot & Superkryp: Eller HUR?
Skicka en kommentar