Jag kan bara hålla med. Förstår inte riktigt varför Alan Moore var så himla avogt inställd till filmatiseringen. Okej, den är inte lika radikal som serieförlagan, men det får man ta.
Det enda som riktigt stör är ju den "Maxtrix"-liknande knivstriden i tunnelbanan. Tycker jag.
daniel: Moore är inte så mycket avog som han är likgiltig, åtminsonte till filmatiseringarna, eftersom han anser att filmer är någonting helt annat. Att Alan Moore dessutom känner sig (med rätta) orättvist behandlad hjälper till. Så han väl avogt inställd till bolagen (i det här fallet både filmbolaget och DC), men likgiltig inför filmatiseringen.
Min egen personliga inställning till Hellboy är för övrigt att den är såväl underskattad som helunderhållande. Ron Perlman vinner!
Kan jag fresta med något lugnande istället? Som kanske pepparkakor och Harold & Maude? Någonting snällt att gnaga på och vira in dig i när du känner det där suget efter att gå in på någons blogg och bara vara sur och sprida dålig stämning anonymt och kalla dem efterblivna och så? Just thinking.
8 kommentarer:
Jag kan bara hålla med. Förstår inte riktigt varför Alan Moore var så himla avogt inställd till filmatiseringen. Okej, den är inte lika radikal som serieförlagan, men det får man ta.
Det enda som riktigt stör är ju den "Maxtrix"-liknande knivstriden i tunnelbanan. Tycker jag.
Läste nänstans att Hellboy är väldigt underskattad, stämmer det?
Det finns det säkert de som tycker. Var ett tag sen jag såg den, tror att jag minns den som halvunderhållande men inte mer.
daniel: Moore är inte så mycket avog som han är likgiltig, åtminsonte till filmatiseringarna, eftersom han anser att filmer är någonting helt annat. Att Alan Moore dessutom känner sig (med rätta) orättvist behandlad hjälper till. Så han väl avogt inställd till bolagen (i det här fallet både filmbolaget och DC), men likgiltig inför filmatiseringen.
Min egen personliga inställning till Hellboy är för övrigt att den är såväl underskattad som helunderhållande. Ron Perlman vinner!
Fredrik: Okej, jaja.
Men! Något av det bästa med både "Hellboy" och "V för vendetta" är att John Hurt är med. Fine, fantastiske, underbare John Hurt.
Jävla hundskit. Behåll den du.
Kan jag fresta med något lugnande istället? Som kanske pepparkakor och Harold & Maude? Någonting snällt att gnaga på och vira in dig i när du känner det där suget efter att gå in på någons blogg och bara vara sur och sprida dålig stämning anonymt och kalla dem efterblivna och så? Just thinking.
Inte konstigt att Alan är kritisk mot filmatiseringar så jävligt som "From Hell" och "Leauge of extraordinary gentlemen" behandlats.
Skicka en kommentar