tyckte det var ett de bästa face2face jag varit på, trots lite tekniskaproblem i början, fast sånt kan ju inte du ro för:P skönt med nån som kan tala en ordentlig engelska för en gångs skull:D wes verkade vara en skön typ, kul att han höll tacktalet på svenska också.
hoppas du är nöjd. bra frågor på bra engelska (uttal och innehåll). skönt att inte behöva göra sig döv mellan svaren. hade varit trevligt med mer dialog än bara fråga-svar-fråga-svar, men å andra sidan kanske inte.
jag fick gåshud när jag skymtade den beiga kostymen innan herrarna gjorde sin entré genom dörren vid min rad. hur kändes det att sitta där? nervös? lycklig?
en sak jag saknade: mikrofon. läskigt att prata inför folk - förutom att det är läskigare att skrika inför folk känns det märkligt att ropa en fråga till någon man ser upp till.
till sist: vinjetten var ju flopp. bra att männen var utanför och inte behövde skåda slakten.
Jenny: Jo. Jag blev surare förra året när jag inte fick följa med på John Cameron Mitchell-middagen efter mitt face2face med honom - det hade säkert varit mycket, mycket trevligare. Men ändå.
Bella: Tack! Och ja, dilaog är såklart alltid trevligare att lyssna på - men det är svårt att få till en sådan stämning ibland, särskilt när man intervjuar någon som är intervjunervös och inte gillar själva situationen. Och jag håller med om att de som ställer frågor borde få en mick.
Helena: tack snälla!
(Det typiska är ju att jag fått idel beröm, och så googlar jag upp en sur fan som tyckte det var dåligt - och då är det DET man tar åt sig. Man är för löjlig.)
10 kommentarer:
tyckte det var ett de bästa face2face jag varit på, trots lite tekniskaproblem i början, fast sånt kan ju inte du ro för:P skönt med nån som kan tala en ordentlig engelska för en gångs skull:D wes verkade vara en skön typ, kul att han höll tacktalet på svenska också.
Face2Faceet var jättebra! Och jag får heller aldrig gå på någon middag...
/Lisa (på programtidningen)
petter: Oj, vad roligt att höra. Tack!
Lisa: Det är för att du också är filmjournalist som du inte får gå. :) Och, tack!
Måste bara säga att rubriken på SawIV-recensionen - Moral(kladd)kaka - var alldeles alldeles briljant. Är stum av beundran.
nåja, vad är en bal på slottet?
emma! du klarade av det galant!
hoppas du är nöjd. bra frågor på bra engelska (uttal och innehåll). skönt att inte behöva göra sig döv mellan svaren. hade varit trevligt med mer dialog än bara fråga-svar-fråga-svar, men å andra sidan kanske inte.
jag fick gåshud när jag skymtade den beiga kostymen innan herrarna gjorde sin entré genom dörren vid min rad. hur kändes det att sitta där? nervös? lycklig?
en sak jag saknade: mikrofon.
läskigt att prata inför folk - förutom att det är läskigare att skrika inför folk känns det märkligt att ropa en fråga till någon man ser upp till.
till sist: vinjetten var ju flopp. bra att männen var utanför och inte behövde skåda slakten.
Jag tycker det var ett bra och givande F2F. Skönt med någon som pratar bra engelska och ni hade bra kemi på scenen!
Mats: Haha, tack!
Jenny: Jo. Jag blev surare förra året när jag inte fick följa med på John Cameron Mitchell-middagen efter mitt face2face med honom - det hade säkert varit mycket, mycket trevligare. Men ändå.
Bella: Tack! Och ja, dilaog är såklart alltid trevligare att lyssna på - men det är svårt att få till en sådan stämning ibland, särskilt när man intervjuar någon som är intervjunervös och inte gillar själva situationen. Och jag håller med om att de som ställer frågor borde få en mick.
Helena: tack snälla!
(Det typiska är ju att jag fått idel beröm, och så googlar jag upp en sur fan som tyckte det var dåligt - och då är det DET man tar åt sig. Man är för löjlig.)
Menar du en sur fan, eller ett surt fan?
PS. Jag tyckte också att det var ett kanonbra face2face.
tobydammit: kanske en kombo?
och, tack snälla! Jag såg dig på andra raden och vinkade innan det satte igång, men du såg mig inte.
Skicka en kommentar