"Lyckan i en rak höger."

I senaste Bang har jag skrivit en text om våldsamma filmkvinnor. Den finns att läsa här.

Till dig som "emma gray talfel"-googlade dig hit:

Hoppa upp och snurra! *håller upp underarmen*

(Har jag berättat när jag blev tvärilsk på en kille jag träffade ute på någon krog? Jag trodde först att han var dyngrak. Sedan att han drev med mig och härmade min dialekt. Det visade sig att han hade talfel. Jättekort tunga.)

Nähä?

Drömde att jag fick lillfingret avhugget och fastsytt i ansiktet av mexikanska gangters som ville statuera ett exempel. Läste just det här på dreammoods.com:

"To dream that your fingers are injured or have been chopped off, denote your anxieties about your ability to accomplish some demanding task or perform in some waking situation."

Mumindalen

Via Stefan Ingvarssons twittrande hittar jag Annina Rabes fina essä om Pippi Långstrump och Mumindalen. Vilket föranleder mig att ställa frågan: vem i Mumindalen är du mest lik? Jag är nog tyvärr mest Mårran, men innehåller också en och annan Mumintrolls- och Lilla My-ingrediens. Och kanske något spår Snusmumrik.

tips

Via PSL upptäcker jag Diamond Rings. Gör det ni också.

--

Nu: Youngblood.

#upplyftande

Såg just The boy with green hair och kom att tänka på en av mina favoritböcker från när jag var liten, Godnatt, mister Tom. Vilket i sin tur ledde till att jag kom fram till att nästan alla de böcker jag älskade och läste om och om igen var överjävligt svarta och tunga. Pojken i Godnatt, mister Tom misshandlades av sin fanatiskt religiösa mamma och hittas inlåst en garderob med sin döda lillasyster i famnen, syskonen i Den långa vägen övergavs av sin psykiskt sjuka mamma på en parkeringsplats, flickorna i Peter Pohls böcker utsattes för incest och hittas döda i kojor/fick spjut genom halsen, flickan i Maj Darlin dog av hjärtfel om jag inte minns fel, Gripes Skugg-serie var inte helt otung. För att bara ta några exempel. Inte konstigt att man blev som man blev.

Är barnböcker lika sorgliga idag?

nyss

Amning vol 2

Jag har fortfarande inte ammat ute någonstans, och känner mig i nuläget lite osäker på om jag skulle vilja göra det heller. Tycker för egen del inte om idén att min kropp plötsligt blivit Något Annat, att kroppen bara är Mamma och att det plötsligt skulle vara Naturligt för mig att hala fram brösten. Märk väl: Jag har inga som helst åsikter om hur andra gör eller idéer om hur de borde göra. Jag vet bara vad som känns bra för mig.

Hur tänker ni kring det där?

tvära kast

Igår natt sexdrömmar om Chuck Bass, inatt drömmar om att någon låste fast mina fötter i ett städ och tänkte slå sönder mina vrister med slägga.

Chuck

Drömde att jag var otrogen med Chuck Bass och en kompis till honom. Det var väl trevligt så länge det varade - om man bortser från att Chuck hade en extra fot som stack ut från magen och kompisen hade en ballongknut på sina intimare delar - men efteråt fick jag grav ångest över att jag eventuellt hade förstört mitt fina, fina liv med M och Ava, samt åkte raka vägen till Apoteket vid Centralen och hivade i mig dagen efter-piller vid disken.

lördag

Jag och ungen lyssnar på Puccini och Dave Brubeck. Vad gör ni?

--

Kan för övrigt rekommendera Louis Theroux/BBC-dokumentären om pedofil/sexförbrytar-förvaringen Coalinga. Väldigt... Clockwork Orange.

--

UPPDATERING: Vänta. Va? Är det en vecka sedan jag bloggade sist? Hur gick det till?

Roxy music-bonanza

cute overload

Det händer inte så mycket. Jag varvar mellan att cute overloada och få hjärtsnörp av tankarna på allt hemskt som skulle kunna hända, Ava har äntligen börjat tjockna till lite, vi plöjer How I Met Your Mother och SVT Dox. (Gör det ni också, riktigt, riktigt bra dokumentärer!) I övrigt har mina hyrningar i dvd-butiken på senaste varit under all kritik och jag borde fråntas dylika uppgifter för all framtid.