Häromveckan skrev Gradvall en text om målgruppen som ofta glöms bort i Hollywood; kvinnorna.
De senaste åren har jag sett flera filmer som sågats totalt nere vid fotknölarna, filmer som ibland inte ens pressvisats för att de förmodats vara så genomusla, filmer som gått direkt på dvd, filmer som hånats av allt och alla. Jag har inte alltid tyckt att de varit så bra själv - men det finns många, många, många mycket sämre filmer som handlar om män som inte på långa vägar fått samma behandling, varken av marknadsförare, kritiker eller publik! - men jag har sett dem som en del av något nytt, en ny genre. De har inte varit drama för tjejer, de har inte varit romcoms för tjejer, de har varit amerikanska actionfilmer för småtjejer. Och det gillar jag som fenomen. Som fan. De har i största allmänhet gått rätt dåligt, och jag tror att det har till stor del att göra med att ingen kommit på riktigt hur man gör med dem än. För i ärlighetens namn, det finns väl filmer som gått hyfsat bra på bio som är oändligt mycket sämre än till exempel Elektra, Miss Secret Agent 2 och Catwoman? Och ja, jag vet, det finns folk som hatar Catwoman, och tycker att man är en idiot om man ens ser något bra i att den finns, men... So be it. Om jag hade haft barn hade jag tagit med dem på allihop, och helst hade jag tagit med deras polare också.
Sen hade jag hade smällt på Whale Rider (som väl inte iofs kan räknas som en actionfilm, men som är lite av en blandning av Pippi Långstrump och Karate Kid) , Kill Bill 1 (absolut inte tvåan, och jag hade bett dem blunda när det var som allra blodigast tills de fyllde typ 13), när de blev lite äldre hade jag nog kört hotellrumsscenen från True Romance med Alabama på loop, Alien-serien, Ms. 45, Thelma & Louise, lite film noir, och så klart, den bästa versionen av Catwoman there is, i Batman Returns.
Miniuppdatering: Ohhhhhh, hur kunde jag glömma Long Kiss Goodnight?! Shane Black-dialog när den är som roligast, och Geena Davis är stentuff. Kanske skulle jag också lägga till Intent to kill (sv titel Blond hämnd, bara en sån sak) med Traci Lords.
Men för helvete, glömde ju allt med Michelle Yeoh!
29 kommentarer:
Du har så rätt. Som du säger är action för flickor, eller för den delen, komplexa och otypiska kvinnoroller i vilken film som helst för en äldre publik, något som inte riktigt funkar som det ska.
Detta tror jag kan bero på dels att publiken är så ovan vid det. Flickorna tutas i att de "är" på si och sånt vis, och ovanpå det finns förstås det allomfattande grupptrycket av att vilja passa in och vara normal - man vet inte hur man ska reagera på en "killfilm" fast med och för tjejer, då det inte stämmer in i gängse bild av rollerna och samhället i stort. Samtidigt tror jag helt enkelt att filmskaparna inte vet riktigt vilka koncept som funkar och inte funkar, som du mycket riktigt också tar upp. Man provar sig fram än så länge.
Man kan dra paralleller till den hysteriska mediabild som finns idag också. I stort sett de enda tjejerna som faktiskt tar lika mycket plats rent medialt som männen är de mest avklädda, mest berusade och mest högröstade (Lil' Kim , Big Brother-Jessica, Victoria Silvstedt, etc.). Förhoppningsvis kommer även den här trenden att mildras, så att man kan få se mer sansade kvinnor neck in neck med de fullt normala män som vi redan sett länge, i framtiden.
Det här blev visst ett långt inlägg, hoppas du orkar läsa det ändå.
Ja, men är det inte också så att unga tjejer inte är en lika köpstark målgrupp som killar i samma ålder? På samma sätt som man på senare år har försökt locka latinamerikanerna i USA till biograferna med en massa profilstjärnor som Antonio Banderas och Salma Hayek, men egentligen inte lyckats särskilt bra, eftersom latinos inte är så intresserade av att gå på bio (vad det nu beror på, jag har inga djupare kunskaper om detta alltså)?
Och jag tror att det kommer att ändras, att Catwoman-filmerna om 15 år kommer att gå mycket bättre. För att inte tala om när dagens feminister kring 30 blir köpstarka 45-åringar - förhoppningsvis kläcker någon då idén att satsa på filmer med 45-åriga kvinnor i huvudrollerna, det må vara dramer eller actionfilmer, de kommer att gå skitbra. Lite som när tidningen Amelia kom och gjorde succé, eftersom just denna målgrupp var så eftersatt.
Anna Nio: Håller med om att det kan vara publiken som är ovan, precis som marknadsförarna.
Jag är all for att de mest berusade och högljudda får uppmärksamhet, hellre det än oskuld,-duktig-flicka-sansat. Men, större bredd och variation - åt alla håll! - är självklart välkommet.
Anders: Det handlar väl snarare om att ingen i Hollywood "upptäckt" småtjejer som köpstark målgrupp än, plus att de har bergränsade idéer om vad tjejer i den åldern vill ha?
Angående biogående latinos, Robert Rodriguez filmer har väl mig veterligt gått som en dans, Jennifer Lopez drar väl en hel del folk till biograferna, genren urban latino går bra på filmmarknaderna efter vad jag förstått?
Elektra var ju faktiskt mycket bättre än Daredevil, fortfarande dålig, men inte så usel. Catwoman tyckte jag verkligen var riktigt rutten, och det motsägelsefulla dubbelbudskapet fattade jag inte alls. Miss Secret Agent 2 har jag inte sett men handlar inte den om att en tuff "manlig" kvinna lär sig att bli mer "kvinnlig" och blir mer accepterad och uppskattad då?
Allt för få, tyvärr, men några hårda tjejer har det tack och lov ändå funnits genom åren.
Jennifer Garner var det enda som ens var okej i Daredevil. Electra var bedrövlig men still: Jennifer Garner! (Hon framkallar kräkningar hos mrs. Bara en sån sak!) :)
Lite lider väl världen av att Michelle Pfeiffer var så het som Catwoman. Ribban (öh...) lades så pass högt att det var svårt att toppa.
Nästa som har lyckats vara så kool och het tycker jag är Carrie Anne Moss som Trinity (i The Matrix). Men ger jag mig faan på att jag har glömt nån.
Och kanske Milla Jovovich i Resident Evil (som inte är riktigt så skitdålig ändå).
Patricia Arquette i True Romance är spot on, så klart.
En annan gammal favorit är Daryl Hannah som Pris i Blade Runner.
I princip bara biroller, tyvärr! :/
mattias: Elektra med K ska're va, ja.
Håller med, det är synd att det inte görs fler bra actionfilmer med tjejer/kvinnor i huvudrollen. "Kill Bill"-rullarna älskar jag, "True Romance" är asbra och jag skäms inte för att gilla "Long Kiss Goodnight" heller. "Catwoman" tyckte jag verkligen inte om, föredrar definitivt Pfeiffers tolkning. Eller varför inte Julie Newmars?
Ripley i "Alien"-rullarna går ju inte heller av för hackor, och nog är väl Linda Hamilton ganska tuff i T2? Men sedan är det tyvärr glest i leden, tyvärr.
Emma, skriv ett schysst manus med en tuff brud (i lyxförpackning?) i huvudrollen och beordra din make att filma den!
En annan sak som är mycket irriterande är att det ska behöva vara såna extremer i rollerna - antingen är du Linda Hamilton-macho och inte alls (avsiktligt) sexig men väldigt kapabel, eller så är du Michelle Pfeiffer och vrålhot, men å andra sidan behöver du ändå hjälp från en stark man (fast du inte inser det själv helst). Det är som att en kvinnlig roll inte kan slippa ifrån någon form av sexualisering, eller har jag fel? Jag har gärna fel i detta, ge mig bara gärna exempel på motsatsen!
Samtidigt blir det också en massa gnäll från feministiska "experter" då en stark kvinnoroll även är sexig, men varför? Är vi verkligen objekt bara för att vi har urringning? Är inte det att meddla med kvinnors sexualitet och kåthet, att stämpla den som spelar på detta, som förrädare? Jag ser gärna lite av varje i en karaktär såväl som i verkligheten; ibland sött, ibland salt och ibland syrligt, ska det verkligen vara så omöjligt?
Jag vill bara som kille påpeka att jag tycker Linda Hamilton-macho är väldigt sexigt...
Att se kvinnor som en målgrupp tycker jag känns rätt mycket 50-tal. Varför skulle en kvinna uppskatta Catwoman mer än jag? Vi har alla förebilder, manliga och kvinnliga och de beror bra mycket mer på vilka referensramar man har i livet än vad man råkar ha mellan benen.
Glömde ju en riktig machodonna som inte drar sig för något: Xena! ;-)
Och så försvann halva mitt inlägg...
Ville bara nämna att Reese Witherspoons rollfigur i "Freeway", långt ifrån de gulliga rosa rollerna hon gjort på sistone.
Vad som helst där Barbara Stanwyck förekommer torde vara bra att mata jagsvaga flickebarn med. Jävlar, vad den donnan var skarp.
mattias: Jo, jag förstår att många killar kan tycka det, men jag tror inte det var avsikten med rollen, vilket var varför jag skrev "inte alls (avsiktligt) sexig". Men hennes karaktär är råhet, I agree! :)
Som grädde på moset var väl Barbara Stanwyck LESBISK.
Kvinna utan samvete är en utmärkt film, men om hon varit en han hade förmodligen inte "utan samvete" kopplats på. Åtminstone misstänker jag att det är ett prefix lämpligt för just den sortens kvinnoroller.
jag såg silent hill igår, det enda den filmen har som försvar är att alla huvudkaraktärer är kvinnor.
Glöm inte Buffy! Om vi nu ska röra oss från film mot TV. Öht tror jag att TV har större frihet att skapa "nya" kvinnoroller, då det krävs mindre pengar osv för att skapa ett TV-program än en film.
Förhoppningsvis *mänskliga* kvinnoroller som kan smitta av sig till vita duken småningom.
Mattias: När du pratar om ett "motsägelsefullt dubbelbudskap" i Catwoman - vad syftar du på då?
Miss Secret Agent 1 gillade jag inte alls, på de grunder du beskriver. Tvåan såg jag mer som en Dödligt vapen för småbrudar. Buddykomedi med två kvinnor som var rätt buffliga. Men, jag skulle vilja se om den för att se om jag fortfrarande tycker så.
Superkryp: Jag har också tokigt svårt för Garner. Så... präktig och städad. Stentrist. Men Elektra tycker jag var helt okej. Carrie Ann-Moss är så klart klockren!Resident Evil gillar jag också. Michelle Rodriguez är så jävla cool, trots hennen konstant jag-är-en-mean-motherfucker-krökta överläpp.
Fredrik: Ohhh, hur kunde jag glömma Long kiss Goodnight?! Shane Black-dialog när den är som roligast och Geena Davis är stentuff.
Anna Nio: Problemet är kanske snarare att det finns en begränsad idé om vad som är sexigt?
men, jag håller till viss del med dig, mycket av kritioken som riktades mot Catwoman handlade om att hon hade för "Sexiga" kläder frö att filmen skulle kunna vara "feministisk" - och det känns ju som en jävligt mossig inställning på 2000-talet. Mer hud=mindre makt är en sjukt deprimerande inställning, oavsett vem den kommer från feminister eller mansgrisar.
Herr bergström: Tycker inte alls det känns 50-tal att se kvinnor som en målgrupp. Om inte någon hade insett att bögarna, stadssingelbrudarna, svarta, latinos etc etc etc etc var starka köpgrupper gissar jag att produkterna skulle vara ännu mossigare än vad de redan är.
Självklart kan män identifiera sig med kvinnor på film, precis som kvinnor i alla tider fått identifiera sig med män, eller homosexuella fått identifiera sig med heterosexuella kärleksaffärer. Det hindrar väl inte att det skulle vara trevligt med historier om alla sorters människor?
Jag knatttrade lite för snabbt på tangenterna och stavade som en kratta i förbifarten. Sorry.
Emma: Ja, ettan har jag ju sett och har inte sett någon anledning till varför jag ska se 2an, men bara för att du skriver som du gör om den kan jag lika gärna se på den som något annat nästa gång jag ska slöglo på något.
Och dubbelbudskapet i Catwoman handlade om utseendefixering, hela grejen med krämen å ena sidan och att Halle var "ful" och blev snygg å andra. Minns inte exakt men minns att jag störde mig på det.
Och på tal om att stava dåligt, installera firefox 2.0, inbyggd rättstavning, woho!
Jag såg det nog mer som att Catwoman tog mer plats och blev kaxigare - och inte i första hand snyggare.
Ok, jag tyckte det kändes lite som vill du ta plats så får du rätta in dig i ledet och följa skönhetsidealet osv. Vilket kändes helt tvärtom mot vad som sades med skönhetskrämen och så.
Thriller - en grym film, kanske? :)
Jonas: Jo, minus de tramsiga porrinsertsen då förstås.
Såklart kan man se kvinnor som en målgrupp, det jag menade var att när man masskommunicerar till en gigantisk målgrupp så skjuter man ofta brevid målet. Jag tror du och jag har bra mycket mer gemensamt än du och min faster i Söderhamn.
I modern kommunikationsteori pratar man om kommunikativa målgrupper (dvs var man är i livet och vilka referensramar man har) snarare än vilket kön, hudfärg eller postnummer man har. Det tycker jag känns lite fräschare.
Bra poäng med bögarna, latinos osv dock.
...och självklart ska man berätta historier om alla sorters människor! men det har inte så mycket med kvinnan som målgrupp att göra. fast nu bitchar jag nog bara kring vad målgrupp betyder så det är nog bättre att jag går och jobbar...
Gud vad jag blev sugen på at se om Long Kiss Goodnight förresten. Fantastisk film!
God natt.
Så jävla bra text. Du är min idol (en av dem) nu. Tänkte på det "herr bergström" skrev - undrar hur det kommer sig att det bara är för killar som kön inte är så viktigt, för heterosexuella som sexuell läggning inte är så viktigt, för vita som ras inte är så viktigt...? Världen är rätt vacker om man blundar.
inanna: tack! Och ja... så är det ju.
Skicka en kommentar