torsdag, oktober 19, 2006

Te-ah-terr & stumfilmsteve

Fick precis ett mail från Dramaten, späckat med presscitat som hyllar Lång dags färd mot natt:
"DJÄRVT OCH IMPONERANDE" SVD

"Storartad skådespelarteater... Resultatet lämnar mig bergtagen, gripen och djupt imponerad" SVD


"Alla fyra rollgestaltningarna är strålande... outsägligt vackert och sorgset drabbande" EXPRESSEN

"En pjäs man inte får missa" DN

"Skådespelarkonst på högsta nivå" AB

Föreställningen jag var på igår var inget av ovanstående. Igår spelade Lena Endre Lena Endre, Börje Ahlstedt spelade Börje Ahlstedt och sluddrade sig dessutom igenom hela pjäsen, det var väldigt mycket Te-ah-terr. Texten är ju fantastisk, hur kan det bli så tråkigt och dött? Jonas Karlsson gjorde väldigt bra ifrån sig, men allt det där andra... Upptänt i salongen under hela första akten, varför då? När lampan plötsligt tändes under Bombad på Elverket (också regisserad av Stefan Larsson) fanns det en anledning: det var plötsligt och abrupt och obehagligt och skulle vara det. Men här? Verfremdungeffekt på stora scenen på Dramaten, i det där fantastiskt utsmyckade guldiga stora rummet, funkade ruggigt dåligt för min del. Den minimalistiska dekoren också. Och varför har Ahlstedt en mobiltelefon när det i ett annat stycke pratas om att man får en hora för 2 dollar? Alla de där greppen kändes bara som... grepp för greppens egna skull.

--

Fortsatte gårkvällen med att bläddra mellan kanalerna. Fastnade i Hem till byn. Alltså, fastnade som i ofrivilligt fastna framför en bilolycka. M sa till slut högre och högre sappa, sappa, SAPPA!, men det gick inte. Allvarligt talat. Exakt vad har hela svenska folket fallit för? Skådespelarna som inte fattat att stumfilmstiden är över, som M sa?

--

En annan sak, Stockholms filmfestival söker manus. Försök göra något åt det svenska filmklimatet och skicka in ditt bidrag!

--

Kom på en grej till: jag ska till London en snabbis över helgen. Tänkte åka rutschkana på Tate och gå på Saatchi's utställning på Royal Academy of Arts. Och shoppa lite. Någon som har andra förslag? Roliga gallerier (gärna foto!), eller affärer eller vadsomhelst?

12 kommentarer:

superkryp sa...

Jag vill inte kalla oss dig mesig (och inte mig själv heller, men läs vidare), men om mrs hade fastnat i nåt skit så spelar det ingen roll vad jag säger. Hon zappar när hon zappar. Kanske om jag brottar ner henne och snor fjärren eller går fram och byter på teven, alternativt använder hd-dvd-fjärren och startar ett zappkrig.

Men att hon skulle zappa för att jag "kräver" det... ALDRIG!

Anonym sa...

Emma, nu måste jag påminna dig om att du bor i Sverige - och att svenska teaterkritiker är lika progressiva som Alf Svensson.

Jag minns exempelvis när jag såg senaste Gardell-uppsättningen på Dramaaaten med Lena Nyman och Marie Whatever – samt mitt favorithatobjekt Elin Klinga – och Jonas har ju aldrig och kommer aldrig att bli en stor dramatiker, men det här var fan så dåligt att klockorna stannade. Det var så dåligt att jag tillslut började garva högt åt alla teatrala gester och stora ord (utan innehåll). Och jag gick därifrån och trodde med 100% säkerhet att den här föreställningen skulle bli sågad vid fotknölarna.

Men icke då.
Tvärtom.
Och i recensionerna återkom ord som Stor Teater och Skådespelarinsatser som inte var av denna världen. På fullaste allvar.

Emma sa...

superkryp: Alltså, M hamnade också i Hem till byn-koma. Fjärren låg mittemellan oss, men vi hade tappat förmågan att röra oss. Var inte läge för nerbrottning. :)

dexo: Ha ha ha! Blev påmind om Lyckta dörrar-föreställningen med Elin KLinga jag var på, också på Dramaten. Hon dansade av misstag ut ett bröst ur sin klänning. Jobbigt.

Charlotte W sa...

Emma, det är lika bra att erkänna att ni fastnade för att ni EGENTLIGEN tycker det är bra (hem till byn alltså):)

Fredrik Adolvsson sa...

Jag har funderat på det där med Hem till byn - kan den ha varit bra när den kom? Kanske dom första säsongerna inte var fy skam? Så att serien numera lever på lånad kvalité, menar jag.

För om det var så här illa redan då, vet jag inte ens hur jag ska avsluta den här kommentaren på ett ordentligt sätt.

eff sa...

Jag blandar ihop Hem till byn med Hem till gården. Har sett ungefär lika mycket av båda två.

Börje Ahlstedt, är det inte lite bimbovarning på honom?

Anonym sa...

det är väldigt lång kö till rutschkanorna på tate.

Emma sa...

Åh nej, är det sant? Jag som så gärna vill åka... Tack för varningen hursomhelst!

Anonym sa...

Jag brukar inte lämna kommentarer här, och nu är jag ganska full men det heter väl ändå "Zappa" med "Z"?

För övrigt var Horace:s slips mer oväntad än Orhan Pamuk...

SNy. sa...

"Lyckta dörrar-föreställningen" var jag också på, men jag sov, och missade därför Elin Klingas bröst. Mitt största misstag i livet kändes det som.... just då i alla fall.

Emma sa...

Disko: Jag bestämde mig för att zappa med Z var för fult för att få bo på min blogg. Sappa ser bättre ut.

Sny: :) Och guuuuuuuud vilka söta bilder på dig och er bäbis (åhhhh vilket fult ord!) på din blogg!

Yngvelli sa...

"Hem till byn" är knappast det enda populära skitprogrammet som visas i svensk teve.
Ta bara SATIRprogrammet"Parlamentet", på tv 4. Programmet består ju bara av en rad långa, utdragna improvisations sketcher utan något som helst satiristiskt värde. "imitera en bäver", "var Magnus Härenstam", "spela manodepressiv" osv. Känns bara som en lång ursäkt för Sveriges humor elit att marknadsföra sig själva.

Jag funderade för övrigt på att sammanställa ett eget ambitiöst filmmanus. I grund och botten ska det handla om en familjeman som en dag vaknar upp i sitt hem, bara för att upptäcka att hans dotter blivit kidnappad av vampyrer (vampyrerna är dessutom fullt skolade ninjas). För att han ska få tillbaks sin dotter så måste han betala ninja vampyrerna 1 miljon kronor. Först tror han att det hela är fejk, men blir senare övertygad när ninja vampyrerna skickar honom en film där hans dotter blir våldsförd av ilskna pandabjörnar.
Manuset är bara på idéstadiet just nu, men jag tror att det har en hel del potential^^.