fredag, oktober 06, 2006

Låtsasdemonstration del IV


Del I, del II, del III.

De låtsasdemonstrerar på min gata igen, fjärde gången på kort tid. Kan någon förklara poängen med att denna gång utrusta låtsasdemonstranterna med en trumma?

12 kommentarer:

eff sa...

Jag känner rent spontant att det vore idé att demonstrera högljutt mot högljudda låtsasdemonstrationer.

Dra ihop ett tjugotal personer, fixa banderoller och en megafon (trummor: optional). Nästa gång de kommer dit så går ni till motattack. Det blir kul dels för att det blir en meta-demonstration och också för att poliserna kanske inte är på det klara med vilka de faktiskt ska agera mot.

eff sa...

Förslag till banderoll/skylttryck:

Ja till nej!
Nej till ja!
Tyst!
Trumma, trumma, liten gumma!
Politik!
På låtsas?

Emma sa...

Trumma, trumma, liten gumma it is! Nästa gång ska de få de låtsasdemonstrerande jävlarna!

Nu har jag btw kommit fram till att det nog är elever som får låtsasdemosntrera på sina gymnasielektioner; de har mysbyxor på sig. En tjej snubblade och slog sig nedanför mitt fönster. Hon fick så där grusiga, blodiga händer man bara kan få på gymnastiklektioner.

Anonym sa...

Om alla som var dumma - chicka-bom-chicka-bom-chicka-bom- bom-bom - hade en egen trumma - chicka-bom-chicka-bom-chicka-bom-bom-bom. Det vore väl bra? Chicka-bom.

Emma sa...

Ha ha ha! Jag funderar på om det vore effektivt att i grupp sjunga den där Mora träsk-låten som gick något i stil med "Man kan inte gå under dom, man måste klättra över dom" och skulle sjungas samtidigt som man grimaserade. Skulle vara ganska otäckt för poliserna va?

Anonym sa...

"Trumma, trumma, liten gumma", det för ju osökt tankarna till det briljanta moldaviska bidraget i förra årets schlagerfestival: "Bonica bate toba" (eller hur det nu stavas), som betyder "mormor slår på trumma". Vi lever i en gränslös värld...

eff sa...

Över lag är väl demonstrationerna nu för tiden väldigt klyschiga? Stenkastning, sjal över ansiktet, luddigt budskap. Ser jag en demonstration fylls jag oftast av samma känsla som när jag ser ännu en SVT-producerad diskbänksrealistisk serie i dovt och nästan-svartvitt ljus. "Att de orkar."

Det behövs mer surrealism på barrikaderna. Mera Dalí, helt enkelt. En dadaistisk demonstrationstematik kanske.

Alla är nakna på underkroppen, bär stjärngossehattar och går baklänges mot polisen. Hälften skanderar korta, hårda, enstaviga ljud (ka, ba, ra t.ex.) resten långa mjuka vokalljud (aaa, ooo t.ex.). Marschen går i valstakt. Någon slår på en bastrumma. Vi kan säga att det är en protest mot trängselavgifterna.

Emma sa...

Ha ha HA1 Jaaaaa. Det gör vi! Let's!

Filmchock! sa...

Och jag kommer osökt att tänka på Titti Sjöbloms (Alice Babs dotter) barnprobram på 80-talet.
''Om alla som var dumma... Bom-chicka-bom-chicka-bom-bom-bom... Hade varsin trumma...''

Eveliina Kokko sa...

Enligt vad jag läst mig till är demostranterna studenter på polishögskolan och demostrationerna en del av deras utbildning. Och om trumman kan man väl inte säga annat än att poliserna förbereds för det oförutsedda. Hur ska dom kommunicera när högljudda demonstranter gör det omöjligt att faktiskt prata med varandra?

Emma sa...

Jo, första gången var det elever från polishögskolan. De tre senaste gångerna har demonstranterna varit mindre, och yngre.

Johan... sa...

Hamnade också i en låtsasdemonstration med trummor ute i Ropsten idag! Kul med fler poliser än demonstranter i tåget. Skyltarna "nej till allt" tyckte jag var bra.