onsdag, september 16, 2009

ny dag på kontoret

Researchar (film)realism inför en intervju i morgon, kollar upp grejer inför en annan intervju ikväll, läser Entomology of the Pin-Up Girl, varvar med Buffy och funderar lite över hur det kan komma sig att selentabletter luktar silvergruva.

10 kommentarer:

Gabh sa...

Buffy: först tycker man att det är löjligt, sedan under man varför man kolla på, sedan är man beroende på. Den tre stegar av Buffy.

Emma sa...

Ja, det stämmer nog. Är halvvägs inne i säsong 2 och känner först nu att jag är lite hooked.

Fredrik Adolvsson sa...

Åh, halvvägs. Det var då jag föll. Efter Surprise och Innocence finns ingen återvändo, Passion, Becoming del ett och två och sedan är det bara raka vägen materialet legender skapas av.

Inte för att jag vill överhypa eller så.

Men jo, det är med de två förstnämnda avsnitten jag började falla och resten var en tidsfråga. Hela serien står fortfarande som något av det bästa jag vet.

Hoppas vi får se mer ingående inlägg från dig i ämnet Buffy i frmatiden, det är alltid kul att höra åsikter och tankar från nya personer, speciellt efter att redan ha diskuterat innan och utan i flera år.

Emma sa...

Ah, spännande! Surprise är nästa avsnitt! Wo-hoo.

Ebba sa...

ÄLSKAR Buffy!!!

Emma sa...

Ni är ju onekligen ett gäng Buffy-fantaster där ute. Det finns så många teveserietåg som jag hoppar på så... på tok för sent.

d00d3n sa...

Ja, det tar helt klart ett tag att bli hooked på buffy. De flesta verkar bli fans genom att härda ut några avsnitt efter starka rekommendationer från människor man respekterar.

Tror att det har att göra med hur karaktärsdriven serien är. Konceptet med actionsekvenser, tonårsproblem-som-på-liv-och-död-metaforer och skräck är egentligen seriens svagaste sida. Istället fastnar man för karaktärer som buffy, anya och spike på grund av den utmärkta dialogen som personifierar dem och att de genomgår en utveckling under seriens gång som är intressant att följa. Detta tillsammans med det mycket noggranna mytologi-byggandet gör att serien blir mer som en värld man sugs in i än en uppsättning säsonger och avsnitt av en tv-serie.

Emma sa...

Ja, utan karaktärerna, och dialogen/jargongen dem emellan vore det kanske inte så mycket att ha.

Mattias sa...

Vilken tur att det fortfarande går att hoppa på Dollhouse, så du kan få en dos Joss Whedon-godhet i realtid.

Emma sa...

Hur ska man HINNA se allt man vill se? Argh!