söndag, januari 28, 2007
ode to familjen Scott
Såg alltså GI Jane häromdagen, en film jag för några år sen var övertygad om var en av mina guilty pleasures. (Så här några år senare tror jag inte att jag har några i filmväg, förutom möjligen såsiga idrottsfilmer som i princip alltid får mig att böla, hur dåliga de än är.) Man har fått för sig att GI Jane blev totalsågad - men om man kollar runt fick den faktiskt rätt hyfsad kritik när det begav sig, bara 58% sågningar enligt Rotten Tomatoes. Många gav den hyfsade eller rentav höga betyg - och den är verkligen inte så usel som många upprepat om och om igen. Den är inte ens dålig.
En intressant grej: de som sågade den kallade den ofta för ett "vanity project", och menade att den var ett sätt för Demi Moore att visa att hon kunde producera, visa att hon hade kroppen för det, ville visa upp sig osv osv, blablabla, gäsp. Och visst, jag hade också fått för mig att kameran smekte Demis kropp, gjorde henne till ett sexobjekt mer än ett muskelpaket. Så var det inte. Och det är hursomhelst ingenting mot vad kameran gör i många, många träningsmontage i filmer med män i huvudrollen .
GI Jane innehåller dessutom något så unikt som en kvinna som är stenhård och har en snubbe som stöttar henne och hon slipper göra valet (krigs!)karriär och kärlek. Något som kvinnorna i t ex förra årets Djävulen bär Prada fick göra. Bah.
Familjen Scott har såklart gjort några av mina all time favoriter bland de hårda donnorna: GI Jane, Alabama, Ripley och Thelma & Louise. Se dem, se om dem, se dem en gång till!
--
Off to Göteborgs filmfestival. Inleder Destricted-visningen i morgon, håller en liten föreläsning om ungas sexualitet på film på en skolbiodag på onsdag och ser förhoppningsvis så mycket film som möjligt däremellan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Jag minns GI Jane som skrattretande plågsamt usel. Och då var jag runt 16 år när jag såg den. Men nu blir jag ju faktiskt lite sugen på att se den igen, men inte så sugen... :)
Om du stannar i Gbg tills på söndag så MÅSTE du gå till GS2H på lördag. Det är fantastiskt.
Mattias: Se om den, jag tror att du kommer attbli förvånad. Som filmkritiker i blörjan av karriären är det ibland väldigt, väldigt lätt att dras med i stormarna - både de negativa och positiva. :)
Dexo: I wish! Men jag åker redan på onsdag.
Gud jag har aldrig sett thelma o louise!
Allt går igen. Som barn älskade jag filmer jag inte skulle vågat bli sedd att se som pretentiös 20-30 åring. Som 40-åring så vågar jag älska all film igen. Nu vågar jag till och med se krigsfilm utan att försöka inbilla mig att det är berättartekniken i Apocalypse Now eller samhällskritiken i Full Metal Jacket som gör filmen sevärd. Pang-pang för pang-pangandets skull helt enkel!.
Du glömmer ju Rachael, Pris och Zhora ifrån (min favoritfilm) Blade Runner
Ja, kritiken kanske inte var enbart dålig men nog tycker jag 58% sågningar är väldigt mycket för en bra film? Enda andra film som jag gillar som har så lågt betyg lär vara "Älskling jag krympte barnen" som jag valt att inte se om hehe. Folk har missförstått båda filmerna, helt klart :)
Jag tror folk såg filmen och inte kunde sluta tänka på att de fick se en kvinnlig GI Joe... lika häftigt som dockorna liksom. Själv måste jag ha sett filmen medans jag fortfarande fostrades av Arnold och Stallone-rullarna.
(Konstigt, två kommentarer ville inte komma med förut... sidan verkar något seg?!)
mmm Alien, tröttar alrig på Gigermiljöerna, sceneriet vid de U-formade skeppet - kusligt vackert.. genialt. Fast riktigt hårda kvinnor är kvinnliga.. och behöver inte spela macho. ;^)
Tom: Detta förutsatt att det finns absoluta värden som heter macho och kvinnligt förstås. ;)
Ripley är min favoritactionhjälte. All time. Finns ingen hårdare än hon. Jag tycker att det var enormt fegt av speltillverkarna av AvP och AvP 2 att inte ha en kvinnlig huvudrollsinnehavare. eller att man i alla fall fick välja.
Skicka en kommentar