Har precis sett säsongspremiären av Filmkrönikan (har inte tittat sen de första tre, fyra förra säsongen) för att se om det blivit lite bättre. Det hade det. Fortfarande inte alls det filmprogram jag helst av allt skulle vilja se, men helt klart bättre.
Men det var inte det jag skulle skriva om, utan om något Stefan Jarl sa om Last King of Scotland som jag såg i går kväll. Han menade att det var ett av filmens problem att det var "den svarte mannen och den vite mannen blablabla och när filmen är slut är det fortfarande så att den vite mannen var god och att den svarte mannen var ond". Jag tror inte att jag och Jarl sett riktigt samma film. Det var länge sen jag såg en film med en så totalt osympatisk och genomkorkad (vit) man i huvudrollen, och att det visar sig mot slutet att Idi Amin var ond och sjuk torde väl inte komma som någon större överraskning? Utöver dem finns en hel del goda svarta män och en hel del onda svarta män i filmen. Punkt.
Och visst, Forest Whitaker är fantastisk i rollen, och förförande och allt det där - men filmen som helhet vet jag inte riktigt vad jag ska tycka om. Den var inte riktigt all that.
Men jag håller absolut med om att man blev väldigt nyfiken på att läsa mer om vad som verkligen hände med Idi Amin och hur sann historien om hans skotska läkare är. Idi Amin kan du läsa om här, boken filmen bygger på kan du läsa mer om här, och där visar det sig också att läkaren inte funnits utan att författaren Giles Foden byggt sin bok på intervjuer med soldaten Bob Astles som i verkligheten milt sagt verkar ha varit ett riktigt praktarsle. Och all den där infon får mig att tycka lite sämre om filmen.
--
UPPDATERING: Jag vill däremot passa på att rekommendera Kevin Macdonalds förra film Touching the void som av allt att döma verkar vara en helt sann historia. Jag såg den strax efter jul för två år sen när jag var nydumpad, hade spenderat julafton helt själv tillsammans med en bag in box och en flaska rom och tyckte väldigt synd om mig själv. Filmen, tillsammans med tsunamibilderna på tv, fick mig i alla fall för en liten sekund att tänka att jag hade kunnat ha det jävligt mycket värre. Jag hade kunnat ligga ensam med brutet ben på en glaciär, med Boney M ringandes i öronen, jag hade kunnat vara död eller ha förlorat någon nära.
--
UPPDATERING #2: Upptäckte just att Degrell tipsar om att det släppts en samling Kenneth Anger-filmer på dvd och länkar till en nyligen gjord Anger-intervju på P1.
16 kommentarer:
Rekommenderas: Général Idi Amin Dada (Barbet Schroeder, 1974)
Tusen tack för tipset! (Btw, har du sett Last King of Scotland - och vad tyckte du i sådana fall?)
Har inte sett den - den pressvisas först imorgon eftermiddag här i Malmö (en dag innan premiären; jag avundas inte Sydsvenskans recensent). Det är inte säkert jag hinner se den, men om jag gör det följer rapport.
Jaså, Stefan Jarl håller till på premiärvisningar också? Återstår att se om jag kan hålla med honom, tycker hursomhelst att han ska börja göra bra filmer igen. Saknar hans filmer med naturinslag.
Touching the void är riktigt bra film! Tror också One Day in September är riktigt bra. Och jo, den måste ju vara sann! Vem är dum nog att dumpa dig? Tänk vad världen är bra konstig ibland.
Degrell: Ah, ok. Ska bli intressant att se vad du tycker. jälv tycker jag mindre och mindre om den ju mer jag tänker på den.
ucj: Om Jarl går på premiärer eller inte har jag dålig koll på, jag syftade på att han var med i premiären av Filmkrönikan. Och tack för komplimangen! :)
Hej.
Jag läste tidigare om att du ville starta en filmtidning med längre intervjuer, och artiklar som de två om "Marie Antoinette" i DN .. ungefär som den där boken du håller på med?
Och jag har tänkt samma sak. Och är väldigt intresserad av det här. Skulle vara schysst att verkligen göra det.
Om du fortfarande är intresserad och inte tycker att jag verkar vara ett praktarsel, kan du kanske höra av dig?
pontus.bergman@kybgu.se
Ha det fint.
tänker inte titta filkrönikan innan de byter programledare...ett konstaterande. hepp.
Problemet är väl inte godhet kontra elakhet, utan snarare att det fortfarande måste vara en story om ett blekansikte for att det ska kunna bli en storfilm om Afrika. Idi Amin är ju intressant nog utan att behöva ses genom ett vitt filter, men ingen tycks våga lita på att vi i väst ska bry oss om det handlar om Afrikaner.
Henrik: Desto underligare blir det då när den vite mannen man satt i centrum för historien är så fruktansvärt osympatisk - men inte alls lika osympatisk som den man man hämtat inspiration ifrån. De har helt enkelt fattat ett gäng konstiga beslut när de gjort den här filmen, beslut jag fortfarande grunnar på VARFÖR man tagit. De är helt vrickade. Att dessutom väva in Amins fru Kay Amin på det sätt man gjort är nästan groteskt.
Jag är inte färdig med mina formuleringar om den här filmen, jag funderar än så länge bara högt.
jag tycker inte om tonen i filmkrönikan. det är något artificiellt. de sitter för långt från både publik och filmskapare. leendena känns påklistrade. "samtalen" vänder på något sätt tittarna ryggen. recensionerna känns stockholmssnåla och självbekräftande. varför är det så svårt att recensera och guida i filmvärlden på ett torrt initierat OCH inspirerande sätt? jag skulle vilja ha en Filmkrönikan "Brut", för att låna en champagneterm...
/Palm Apodaca
Gillade King of Scotland och faktiskt framför allt för att den vita duden var ett sånt as. Något jag inte riktigt insåg för en bit in i filmen (mina egna fördomar?). Dessutom tycker jag att hans roll i det hela planteras väl i filmen. Nån Ugandier (?) frågar honom om han är "ännu en vit snubbe som kommer för att ligga med våra kvinnor". Och i slutscenen, när en annan svart snubbe säger åt honom att berätta sanningen om Amin: "Folk kommer lyssna på dig – du är vit."
Däri ligger genidraget tycker jag – att de verkligen bygger in hela "det behövs en vit snubbe för att berätta historien"-problematiken som ni berör. Och att killen har lika mycket blod på sitt samvete som Amin.
Men varför gör man huvudpersonen osympatisk - men inte lika osympatisk som verklighetens figur var? Det känns som ett märkligt besulut. Då handlar det ju snarare om att man inte tror att publiken vill se en film om en RIKTIGT osympatisk man, och inte så mycket om mannen är svart eller vit? Och om jag förstår saken rätt var det dessutom en svart man, Henry Kyemba, som skrev en bok om Amin "från insidan" - som gjorde att världen fick upp ögonen för hur Amin verkligen var. Att man då avslutar filmen med att det är den osympatiske vite mannen som skriver den är ju ytterligare ett mycket konstigt beslut.
En fråga som är väldigt off topic den intressanta diskussionen om kolonialism...
Emma, kommer du att vara något på filmfestivalen i Göteborg?
Lisa: ja, men inte så länge tyvärr. Är där mellan måndag och onsdag - ska inleda en Destricted-visning och hålla en liten föreläsning om ungas sexualitet på film. Annars ska jag bara försöka se så mycket film som möjligt.
När jag väl lyckas bojkotta Filmkrönikan på riktigt, istället för att sälla mig till skaran som ser programmet och ständigt klagar på det, så bjuder de in en av mina favoritregissörer! Det blir till att göra ett undantag tror jag, även om det kommer att vara smärtsamt att se hur en intressant intervju går om intet.
Vad är det för fel på Bob Astles? Jag skummade Wikipedia-artikeln och lyckades inte förstå varför han skulle vara ett prakt-någonting. :)
Skicka en kommentar