Det bästa med Gotland: att drälla runt och kika sig omkring - och att få se My Sandströms helt fantastiska, otäcka leranimation Förfluten ensamhet. Vilka detaljer! Vilka ansiktsuttryck figurerna hade! Gåshud! Filmen vann inga priser i den regionala tävlingen i Visby, men skickas vidare som urvalsfilm till Novemberfestivalen. Jag svär, jag äter upp min hatt om den inte kammar hem något där.
9 kommentarer:
Vilka fina bilder du tar!
Tack!
Vilka finfina foton!
Tack snälla, igen!
Jg tänkte det skulle passa med litet kuriosa för den som är kulturintresserad och så: I vanliga fall brukar Ingmar komma fram med käppen och hytta när Emma vadat över till Fårö och kommit litet för nära med sin lilla kamera. Nu gör han, sorgligt nog, inte det längre.
Nej, jag har hört att han numera ligger under sängar och hytter mot hälsenor.
Och vad är egentligen grejen med de där skorna? Har för mig att det var något gäng-relaterat, men det känns inte så mycket Visby.
Dennis: men herreGUD, ska jag behöva oroa mig för att BERGMAN ligger under sängen nu?
Vad gäller skorna vet jag faktiskt inte bakgrunden, och en snabbgoogling på "skor" och "Gotland" gav givetvis bara olika tips på ställen där man kan köpa medeltidsdojjor. Visby-gäng låter annars ganska roligt.
Skorna är ett slags alternativt graffiti. jag har sett det på andra ställen, bl.a. Örebro men Gotland var först såklart...
Jättefina bilder, Emma. Så ser Gotland också ut.
Och Mys film är verkligen att rekommendera. Se den i Trollhättan i november!
Åhå, tack för sko-bakgrunds-info! Och tack för komplimangen och fina dagar på Gotland.
Ser verkligen fram emot att se Mys film igen!
Skicka en kommentar