Sitter och skriver En förlorad värld-recensionen och kom att tänka på en dröm jag hade i somras: Evelyn Waugh var min mamma (!) och hade ett felvänt ben där foten pekade rakt bakåt.
10 kommentarer:
Anonym
sa...
Evelyn Waughs första fru hette också Evelyn
Från Wikipedia: Waugh entered into a brief, unhappy marriage in 1928 to the Hon. Evelyn Florence Margaret Winifred Gardner, youngest daughter of Lord Burghclere and Lady Winifred Herbert, and granddaughter of Henry Herbert, 4th Earl of Carnarvon. Their friends called them "He-Evelyn" and "She-Evelyn." Gardner's infidelity would provide the background for Waugh's novel A Handful of Dust. The marriage ended in divorce in 1930.
Haha, jag läste det på wiki idag, det är ju faktiskt ganska roligt. I alla fall, min dröm-Evelyn var en hon-Evelyn, men såg ut som han-Evelyn i ansiktet.
igår stod jag i stures foajé för att se filmforms kortfilmspaket (var du där?) och två kvinnor stod bakom mig och fick syn på "en förlorad värld"-affischen. "åh, den ska jag se" sa den ena. "den bygger på en gammal film tror jag" sa den andra. "nej, den är ny" sa den första. "ja, men det fanns en tidigare. kanske 40, 50 år gammal med han, vad heter han, irons." min fråga är nu, är det socialt acceptabelt att vända sig om och tala folk tillrätta? folkbildning är väl något vackert? ständigt detta "annie hall"-dilemma! eller var det här kanske snarare ett "lost in translation"-dilemma? ps, ditt ordverifierings ord just nu är ixifcaid- låter som ett läkemedel mot fotsvamp.
För lite Brideshead-turism: Åk till Oxford och vandra längs Queen's Lane. Den snirklar sig fram mellan gamla colleges och ingenting påminner en om att det är 2008. Delar av den gamla "vad heter han, Irons"-versionen spelades visst in på Queen's Lane.
Är inställd på att bli en smula besviken inför "Brideshead"-filmen. (Tillhör den skapligt stora fraktion som ständigt hyllar Granadas TV-serie...) Vågar man i allafall hoppas på otroligt snygga kläder och en Emma Thompson i gammal god form?
Hmmm, jo, det är nog en och annan till som kommer att bli besviken när 600 minuter serie ska bli 2 timmar film... Och nja, Emma Thompson är väl inte riktigt i sitt esse direkt. Men absolut, snygga kläder!
Du har en klar poäng där. Det är inte helt logiskt att jämföra en film på två timmar och en serie i elva delar. Har nu tonat ner förväntningarna. När jag går iväg mot biografen på fredag kommer jag dock se fram emot stärkta skjortkragar, linnékostymer och cardigans une masse! Får jag även beskåda snygga slottspanoreringar blir jag mer än nöjd.
Jovisst - det visuella var den stora behållningen. Engelsmännen är ju förbålt skickliga när det gäller kostymdrama. Allt var ju rasande vackert. Tycker även M Goode klarade av Ryder-rollen rätt bra. Däremot är jag mycket tveksam till typecastingen när det gäller B Whishaw som Sebastian. Och Emma Thmpson gjorde väl inte en av sina bästa roller.(Var och köpte en kritstrecksrandig kostym idag. Dock inte på Savile Row utan på Södermalm...)
10 kommentarer:
Evelyn Waughs första fru hette också Evelyn
Från Wikipedia:
Waugh entered into a brief, unhappy marriage in 1928 to the Hon. Evelyn Florence Margaret Winifred Gardner, youngest daughter of Lord Burghclere and Lady Winifred Herbert, and granddaughter of Henry Herbert, 4th Earl of Carnarvon. Their friends called them "He-Evelyn" and "She-Evelyn." Gardner's infidelity would provide the background for Waugh's novel A Handful of Dust. The marriage ended in divorce in 1930.
Haha, jag läste det på wiki idag, det är ju faktiskt ganska roligt. I alla fall, min dröm-Evelyn var en hon-Evelyn, men såg ut som han-Evelyn i ansiktet.
igår stod jag i stures foajé för att se filmforms kortfilmspaket (var du där?) och två kvinnor stod bakom mig och fick syn på "en förlorad värld"-affischen. "åh, den ska jag se" sa den ena. "den bygger på en gammal film tror jag" sa den andra. "nej, den är ny" sa den första. "ja, men det fanns en tidigare. kanske 40, 50 år gammal med han, vad heter han, irons." min fråga är nu, är det socialt acceptabelt att vända sig om och tala folk tillrätta? folkbildning är väl något vackert? ständigt detta "annie hall"-dilemma! eller var det här kanske snarare ett "lost in translation"-dilemma?
ps, ditt ordverifierings ord just nu är ixifcaid- låter som ett läkemedel mot fotsvamp.
För lite Brideshead-turism: Åk till Oxford och vandra längs Queen's Lane. Den snirklar sig fram mellan gamla colleges och ingenting påminner en om att det är 2008. Delar av den gamla "vad heter han, Irons"-versionen spelades visst in på Queen's Lane.
Fredrik: Ohhh, det är så MÅNGA gånger på tunnelbanan jag hör diskussioner jag vill hoppa in i. Men, jag tror att man kanske måste bita sig i tungan.
bifurkation: Åhh, det vore ju hemskt trevligt förstås!
Är inställd på att bli en smula besviken inför "Brideshead"-filmen. (Tillhör den skapligt stora fraktion som ständigt hyllar Granadas TV-serie...) Vågar man i allafall hoppas på otroligt snygga kläder och en Emma Thompson i gammal god form?
Hmmm, jo, det är nog en och annan till som kommer att bli besviken när 600 minuter serie ska bli 2 timmar film... Och nja, Emma Thompson är väl inte riktigt i sitt esse direkt. Men absolut, snygga kläder!
Du har en klar poäng där. Det är inte helt logiskt att jämföra en film på två timmar och en serie i elva delar. Har nu tonat ner förväntningarna. När jag går iväg mot biografen på fredag kommer jag dock se fram emot stärkta skjortkragar, linnékostymer och cardigans une masse! Får jag även beskåda snygga slottspanoreringar blir jag mer än nöjd.
Detaljerna, miljöerna och kläderna är sevärda i sig, helt klart!
Jovisst - det visuella var den stora behållningen. Engelsmännen är ju förbålt skickliga när det gäller kostymdrama. Allt var ju rasande vackert. Tycker även M Goode klarade av Ryder-rollen rätt bra. Däremot är jag mycket tveksam till typecastingen när det gäller B Whishaw som Sebastian. Och Emma Thmpson gjorde väl inte en av sina bästa roller.(Var och köpte en kritstrecksrandig kostym idag. Dock inte på Savile Row utan på Södermalm...)
Skicka en kommentar