Man är låg ett par dar, sen WHAM! skiner solen, man tar små hoppsasteg till jobbet, ler som en debil, tycker att gatumusikanterna spelar trevligt, börjar läsa en bra bok och får löjligt mycket fixat. Det är till och med roligt att tvätta händerna för att den nya tvålen luktar så gott.
--
Ikväll: Filmkritikermöte och sedan Brian De Palmas Redacted.
--
Avslutningsvis: Café damp ner på hallmattan igår. Bildtexterna till intervjun med New York-fotografen MAN och tillhörande portfolio kan vara det absolut roligaste jag läst i år:
1. "Nallebjörnen på bilden är Michelles egen. Hon berättade att hon alltid tar den med sig när hon reser någonstans och ville ha med den på bild, så jag sa 'Visst, vi kör på det.'
2. "Jag har jobbat mycket med Jennifer förut, hon har alltid stor förståelse för fotografens jobb och tankar. När vi skulle ta den här bilden slet hon åt sig den vita hatten. Det var inte ens planerat, men det gjorde en modern bild till en omedelbar klassiker.'
Naken tjej i cowboyhatt? En omedelbar klassiker? I think not, you charlatan.
9 kommentarer:
Dessutom var ju bilderna rätt fula (speciellt den där på tjejen som står upp), och vad är grejen med det där artistnamnet..
I kombination med bildtexterna blev artikeln till en omedelbar klassiker.
Bildtexten till den där fullständigt onaturliga bilden med tjejen i underkläder som står upp var ju också FANTASTISK! Typ "Vi var i min lägenhet, alla tjejer hade sina egna underkläder på sig så det blev väldigt naturligt." HA!
den där novellen om killen som blir kär i sin syrras barbie läste jag för bara nån vecka sen i en annan grym samling - the worst years of your life. har glömt vem, kanske rent av a.m. homes själv, har satt ihop en gäng berättelser om de där förbaskade tonåren. en del berättelser var übergrümma. hittar inte boken på amazon så jag har väl förvanskat titeln lite, och boken ligger på en kompis nattduksbord.
Har beställt flera av hennes böcker, och har sett fram emot att plöja dem - men känt mig tvingad att traggla mig igenom de bara bitvis briljanta F Scott Fitzgerald-böcker jag påbörjat först. Nu är jag äntligen fri! Wo-hoo!
Nu förstår jag inte riktigt, går det ut på att kritisera journalistiken i Café? För att göra min poäng tydligare ställer jag den onödigt retoriska frågan om ett kommande inlägg kommer handla om den mediokra layouten i Aktuell Rapport?
Jag ställer den onödiga retoriska frågan om du öht luktat på Cafét på senaste? (Förlåt.)
Gatumusikanterna spelade kangske (sic) nåt modernare än din gamla LP med Wham.
"Man är låg ett par dar, sen WHAM!" Så är du trött på ditt jobb. Du är 23 år gammal och känner att livet bara maler på. Så du börjar jobba som strippa på ett sunkigt runkhak i Minneapolis och kränga... ;^)
Ehh..Nä, men visst är livet underbart konstigt! (fast nu har jag lovat min flickvän att försöka trappa ner på där med hoppsastegen)
lars: De spelade dragspel. Hur modernt stycket var vet jag inte.
ogeretla: Hoppsasteg ska man ALDRIG trappa ner på!
Skicka en kommentar