Eddie Vedders Into the wild-soundtrack, 16 Horsepower och Blind Willie Johnson-, The Allman Brothers-, Kitty Wells-, Otis Rush-, The James Gang-, David Essex-, Lynyrd Skynyrd- och Muddy Waters-låtarna som är med i Devil's Rejects.
13 kommentarer:
Anonym
sa...
Man sneglar onekligen lite extra på små människor när man har The Brood i huvudet. Filmen kan ju få vem som helst att sluta jobba som förskolelärare. Speciellt under bävernylonsäsongen.
Då är det klart säkrare att se på The Devil's Rejects. Då är det bara en själv man är rädd för då man inser att man sitter och håller på huvudkaraktärerna.
Och soundtracket är grymt bra. Till House of a 1000 Corpses likaså.
Du får ta och lyssna in grindhouse soundtracket, låtarna som chick habit-April March å T-rex's-Jeepster är goa låtar och cherrys dance of death är ju underbar oxå.
förresten har letat efter filmen Silk överallt ska inte den släppas i Sverige på dvd åtminstone? bokat bokförlagan så länge:)
På tal om filmrelaterad musik så rekommenderar jag verkligen Scarlett Johanssons skivdebut. Då särskilt Bowie-duetten Falling Down. Mycket, mycket bra.
cim: Tack själv för tips! Death proof-soundtracket har jag lyssnat på en hel del - men inte så mycket på det till Planet Terror. Will do! Silk hade jag dålig koll på om jag ska vara ärlig, och har inte hört något om svensk premiär. Men det var ju stora namn med så det lär den väl göra.
Gergö: Jo, det är ju många som säger att den är bra. Själv har jag bara hört en låt från skivan, och jag var inte jätteförtjust. Men jag ska absolut smakprova mer! Tack för tipset!
Sam: No ceiling är min favorit på Into the wild-soundtracket, det är verkligen bra. Jag blir lite Vedder-nostalgisk. Och ja, Harold & Maude-soundtracket är ett av de finaste någonsin!
No ceiling är fin. Jag gillar nog Rise bäst. Särskilt hur den används i filmen. Jag har varit ett besatt fan hela vägen - så för mig handlar det inte så mycket om nostalgi, mer eufori, faktiskt...
Coolt ifall Eddies mästerliga musik (till en annars rätt seg film) kanske kan få folk att återupptäcka Pearl Jam som är våldsamt underskattade i Sverige.
13 kommentarer:
Man sneglar onekligen lite extra på små människor när man har The Brood i huvudet. Filmen kan ju få vem som helst att sluta jobba som förskolelärare. Speciellt under bävernylonsäsongen.
Då är det klart säkrare att se på The Devil's Rejects. Då är det bara en själv man är rädd för då man inser att man sitter och håller på huvudkaraktärerna.
Och soundtracket är grymt bra. Till House of a 1000 Corpses likaså.
House of 1000 corpses la jag nog inte märke till när jag såg den - ska genast lyssna in mig.
underbart med lite filmmusik tips!
Du får ta och lyssna in grindhouse soundtracket, låtarna som chick habit-April March å
T-rex's-Jeepster är goa låtar och cherrys dance of death är ju underbar oxå.
förresten har letat efter filmen Silk överallt ska inte den släppas i Sverige på dvd åtminstone? bokat bokförlagan så länge:)
På tal om filmrelaterad musik så rekommenderar jag verkligen Scarlett Johanssons skivdebut. Då särskilt Bowie-duetten Falling Down. Mycket, mycket bra.
Eddies soundtrack till "Into the wild" är det bästa som hänt filmmusiken sen Cat Stevens skrev sina "Harald & Maude"-sånger.
Kul att du uppmärksammar det!
Sam
cim: Tack själv för tips! Death proof-soundtracket har jag lyssnat på en hel del - men inte så mycket på det till Planet Terror. Will do! Silk hade jag dålig koll på om jag ska vara ärlig, och har inte hört något om svensk premiär. Men det var ju stora namn med så det lär den väl göra.
Gergö: Jo, det är ju många som säger att den är bra. Själv har jag bara hört en låt från skivan, och jag var inte jätteförtjust. Men jag ska absolut smakprova mer! Tack för tipset!
Sam: No ceiling är min favorit på Into the wild-soundtracket, det är verkligen bra. Jag blir lite Vedder-nostalgisk. Och ja, Harold & Maude-soundtracket är ett av de finaste någonsin!
No ceiling är fin. Jag gillar nog Rise bäst. Särskilt hur den används i filmen. Jag har varit ett besatt fan hela vägen - så för mig handlar det inte så mycket om nostalgi, mer eufori, faktiskt...
Sam
Coolt ifall Eddies mästerliga musik (till en annars rätt seg film) kanske kan få folk att återupptäcka Pearl Jam som är våldsamt underskattade i Sverige.
S: Samuel. är det du, din gamle grungare?
M:
Nej du, inte Samuel här. Dock så låter han som en rätt schysst snubbe.
Sam: Alltså, jag lyssnade på Pearl Jam väldigt, väldigt mycket i och med Ten - men sen tappade jag nog bort dem lite.
S: Jag tyckte nog inte att filmen var så seg - vissa stunder var den helt magisk. Särskilt scenen med Hal Holbrook i bilen!
Stora delar av filmen tyckte jag var riktigt bra och stundtals magisk men var inte scenerna i Alaska rätt sega?
Njä, jag upplevde dem nog int så - men mitt sällskap gjorde det. :)
Skicka en kommentar