Jag - en liten blöt fläck

Nyss hemkommen efter att ha föreläst om sex på film för ett gäng lärare och pedagoger på Svenska Mässan i Göteborg. Tänk att man kan bli så trött av att prata i en och en halv timme framför folk. Det är lustigt att även om jag numera vet att jag aldrig är så dålig som jag själv tycker precis efteråt känns det inte riktigt så. Men, det syns tydligen inte ens när jag är så nervös i några sekunder att det enda jag hör är blodet som susar runt i öronen, och har så mycket adrenalin i kroppen att det känns som om rösten skakar och näsvingarna typ... fladdrar så att jag knappt ser något. Jaja. Det tar bara en timme eller två så blir man lite snällare mot sig själv igen. Jag kan inte fatta hur komiker och skådespelare orkar utsätta sig för sånt här varje kväll.

Nu, uppmuntring of self med omläsningen av min smutsiga och hundörade Catcher in the Rye. Jag hade nästan glömt bort hur jävla bra den är.

--

Halloweena med en intervju med the sultan of scare, John Carpenter.

nu kan jag dö lycklig! (nästan)

As of now har jag en tecknad bildbyline. Med smilgrop! Tecknad av Magnus Häglund! Och jag ska få skriva med ett gäng av mina favoritskribenter på Weird Science! Nu ska jag bara klämma ur mig några ungar, finna inre harmoni, vinna en Oscar och några journalistpriser, börja måla, ha fotoutställning, chefa över ett filmprogram, bo ett tag i San Francisco, resa jorden runt, skaffa körkort, skriva något manus, regissera, åka genom Paris i en sportbil, lära mig laga mat, träffa Madonna, avsluta en bok och påbörja samt färdigställa ett gäng andra innan jag kan dö halvnöjd. Wo-hoo.

--

För Shoot me while I'm happy kommer det här att betyda absolut ingenting. Jag kan tänka mig att de urtrista bloggposterna om mensvärk, dåliga järnvärden och höstpromenader i Hagaparken kommer att passa ganska dåligt på Weird Science och placerar dem därför även fortsättningsvis här.

höstpromenad i Hagaparken rekommenderas

--

Se ett plågsamt klipp, där Owen Wilson "intervjuar" Wes Anderson. Urr.

biohelgen for dummies

1408 får 2 plus av mig i AB.

A mighty heart får 4 plus.

Fatih Akins film Vid himlens utkant hade också fått 4 plus om jag hade recenserat den. (Eller vänta, det gjorde jag, i Glamour, men de lägger inte ut texter på nätet. Helt kort: Börjar i mustig hor-fascination, blir snabbt något helt annat, Babel light som sliter i hjärtat.) Extratips: om du inte sett Akins musikdokumentär Crossing the bridge - gör det!

--

Fick tillbaka resultaten angående min hälsoundersökning. Ens järnvärde ska, om jag förstår pappren rätt, ligga mellan 9 och 34. Mina ligger på 3. Inte så konstigt att jag är trött på gränsen till sömngångare.

--

Nu, off på queerfilmsfestival. Har ingen aning om vad som egentligen ska hända, men jag gissar att vi i juryn ska stå och stamma och läsa upp något inför folk, och att vi ska dela ut blommor och ära eller så.

matematik

Lön + plötslig kunskapsluckeångest/kunskapstörst (beroende på hur man ser på det) inför hållande av Wes Anderson-Face2Face på Stockholms filmfestival den 16 november =

The River - Criterion Collection (Region 1 DVD) EUR 20.09

The Documentaries of Louis Malle (Region 1 DVD) EUR 48.63

Fahrenheit 451 (Region 2 DVD) EUR 7.99

Shampoo (Region 2 DVD) EUR 7.99

Rushmore (Region 2 DVD) EUR 6.49

The Apu Trilogy Box Set - Pather Panchali / Aparijito / World Of Apu (3 Discs) (Region 2 DVD) EUR 61.99

Bound For Glory (Region 2 DVD) EUR 6.49

Bottle Rocket (Region 2 DVD) EUR 7.99

--

Kolla in mitt nya bloggfynd: The Playlist. Jag är sist på bollen som vanligt, men ändå.

dagens sökord

allting är så meningslös
john ausonius
rosa latexbyxor

samtal framför Babbens show

- Vi måste flytta.
- Vi bor i Ukraina. Vi vet bara inte om det.

varning till alla mammor och pappor out there som tänker ta med sina små telningar på Ratatouille i morgon

Den som går på orginalversionen och sedan simultantolkar för småknatten i normal samtalston och gör fula gester till den som shhhh:ar och ber dig vara tyst förtjänar inte en läsk i knät. Ni förtjänar en pjäxdropkick på näsbenet. Hårt. Av någon mycket, mycket större än jag.

moraliserande artiklar DN-trend som oroar även 31-åringar

"Halvnakna tjejer festtrend som oroar även ungdomar."

Min gissning är att det finns massor av tjejer som klär sig utmanande för att de behöver bekräftelse. Min gissning är också att det finns massor av tjejer som klär sig utmanande för att de inte får. Just för att DN skriver moraliserande artiklar om "oroande trender med halvnakna tjejer" som "inte egentligen tycker och tänker det de ger uttryck för". Att man placerat artikeln ovan tillsammans med artiklar om Stureplansprofilerna är dessutom märkligt. Om man nu skriver spaltmeter om det förkastliga i att i rättegångssalar och förhör dra stora växlar på minimal klädsel i våldtäktsfall kanske man ska undvika den hållningen bland de egna skribenterna och på de egna sidorna. Och att inte någon ställer följdfrågan varför? när någon säger det är verkligen kränkande för en tjej att gå på fest i bara hotpants säger mer om synen på kvinnor, deras sexualitet och kroppar än ganska mycket annat. Och självklart, också synen på män och deras sexualitet.

En stående ovation för Walle Bergendahl!

Kanske det nya filmavtalet borde innehålla att man gör film direkt för DVD-distribution. Helt enkelt producera för dvd-marknaden.

Hurra! Filmavtalet kan man ju naturligtvis säga massor om, men ändå - det bästa någon sagt på länge vad gäller svensk film!

women in film

Läs Salons rundabordssamtal. Lynda Obst, (Contact, Sleepless in Seattle, How to Lose a Guy in Ten Days), Nora Ephron ( When Harry Met Sally, Sleepless in Seattle), Laura Ziskin (Hero,To Die For, Spider-Man), Callie Khouri (Thelma & Louise, Something to Talk About), Patty Jenkins (Monster), Cathy Konrad (Walk the Line, 3:10 to Yuma), Kimberly Piece (Boys Don't Cry), Andrea Berloff (World Trade Center), Margaret Nagle (Warm Springs) och Donna Langley pratar kvinnor i Hollywood.

en genuspedagog from hell

Före mig idag när jag pratade om filmkritik för ett gäng lärare i Uppsala var det en genuspedagog som pratade om könsroller på film. När hon påstod att Holly, Bruce Willis fru i första Die Hard, "tappade sin makt" när hon kysser Bruce Willis i slutet lyckades jag bita mig i läppen. Sedan visade pedagogen inledningsscenerna i första Matrix, ni vet när poliserna ska gå in och hämta vad de tror är en "ensam liten tjej", men hittar Trinity som springer på väggarna och sparkar ner dem (i en scen som fick mig att jubla på bio för att det var så jävla stort första gången jag såg den)? Sedan spolar pedagogen tillbaka, pausar i en bild där man ser Trinity bakifrån, på håll i någon sekund. Och säger Ser ni här, hur man har ljussatt hennes midja så att man ser kurvorna? Sexualiserad. Som att det var det enda hon var. Och jag kunde inte hålla mig från att säga Hon behöver ju inte vara antingen sexualiserad eller hjälte. Hon kan ju vara både och. Eller? Genuspedagogen hummade lite. Sedan visar hon ett klipp till ur Matrix och visar det där Neo och Trinity kysser varandra. Och sa Som så många andra kvinnor på film är det hennes högsta mål att hitta sin drömprins.

Om du frågar mig finns det bättre filmer att använda som exempel om det är den poängen man vill göra. Och om du frågar mig finns det en hel del människor och politiker som ägnar sina liv åt att prata genus som inte ser vad det är de egentligen säger: En kvinna kan bara vara en sak. Och att de så fort de är snygga, sexiga eller visar hud blir reducerade till bara det. Oavsett vad de gör i övrigt.

UPPDATERING: Ju mer jag tänker på det ju argare blir jag. Den där jävla mossiga pedagogen som påstår sig ha koll på genus och könsroller gör EXAKT som de flesta andra: kommenterar det en kvinna har på sig och hur hon ser ut istället för att fokusera på vad hon faktiskt presterar eller gör. Och hon ska ut i våra skolor och sprida INFORMATION till lärare som i sin tur ska sprida informationen vidare? Hon är värre än virus.

"Det har fokuserats för lite på begåvningar. Jag blev så förbannad när jag nyligen hörde på Kulturnyheterna om kvotering. Varför ska man kvotera in kvinnor om det är så få att välja på? Det är ingen mänsklig rättighet att göra film och det finns för många obegåvade projekt."

Vilken producent svarade ovanstående på frågan "Vad tycker du är mest negativt inom svensk film just nu?" i en enkät på FilmNyheterna.se?
	Producenten bakom "Så som i himmelen”, ”Göta Kanal 2 – Kanalkampen” och kommande ”Rallybrudar”
Free polls from Pollhost.com

Och nej, jag efterlyser inte kvotering. Men en smula självinsikt vore bra.

Italien

vår tids gladiatorspel

Bilder från Italien kommer ikväll när jag hunnit tanka in dem och gått på något så vuxet som en företagshälsoundersökning. Så länge kan jag meddela att jag igår på flygresan hem upptäckte en ny sport, helt i par med blodiga gladiatorspel: nykläckta flygvärdinnor kastade åt ett helt flygplan med reströtta, uppretade pensionärer. Jag satt på första parkett och åt Pringles. There was blood.

--

En annan intressant upplevelse: Minibusschauffören drömde sig bort en liten stund, drev ut på vägkanten, fick punka på både fram- och bakhjul, lyckades styra upp bilen utan allvarligare konsekvenser, körde på fälgarna en bit, av oklar anledning hamnade vi sedan på en bakgård där 15 italienare med kniv stod och sprättade kartonger i ett jättelikt tingeltangellager där de försökte prångla på oss sjungande mysdjurshundar med tomtemössa.

--

En annan upplevelse of sorts: Att köa till incheckningsdisken med ovan nämnda gäng uppretade pensionärer. Trots att den golfande Motorsågsmassakern-familjen med uppenbar brist på reseskills inte förmådde uppbringa minsta bevis på att de redan betalat övervikt (minst fem väskor för mycket per skalle + golfbag) skyllde de tumultet på mannen i disken, skällde och gnällde och vägrade ge plats åt andra i kön. När mannen i familjen vände sig om mot M och mig och ville ha vår sympati efter att på riktigt ha muttrat om jävla kamel och typiskt italienare troddde jag ett kort ögonblick att jag skulle kasta mig över väskorna och sänka honom.

hej så länge!

Jag kastar in blogghandduken ett litet tag, tillbaka with a vengeance den 16:de. Ha det fint!

Jag vet inte vad det betyder, men...

Inatt drömde jag att jag hade tillfredsställande sex med en chokladtårta, blev jagad av ruttna zombies på min gamla skolgård, såg mitt liv passera förbi på stor duk och skrek Men vafaan, är det här allt?.

--

Läste en bloggpost inne på Deadline Hollywood Daily med rubriken Warner's Robinov bitchslaps film women; Gloria Allred calls for Warner's boycott och önskade att jag fortfarande sov. Sen läste jag en till på samma ställe och tema, vilket inte gjorde saken bättre.

--

American History X-regissören Tony Kayes abortfilm, Lake of Fire, kan ju vara precis hur som helst - men verkar onekligen intressant.

--

Föreläsningen i Umeå gick strålande. Yay!

Läs Barbro Hedvalls text på ledarplats i DN idag.

Läs med fördel bara första meningen. Den fungerar utmärkt som sammanfattning.

varför gör jag sådana här grejer?

På lördag ska jag föreläsa om sex på film för 8 st Ramadan-utmattade killar, 2 st Ramadan-utmattade tjejer och 2 st från något som heter African resources i Umeå. Enligt programmet ska jag bland annat "tillämpa perspektivbytande övningar för att skapa förståelse för karaktärernas beslut." Hahahahahahhahahaha. Jag har ingen aning om vad det innebär. Jag har ingen aning om vad jag ska prata om i en timme och trettio minuter. Just nu känner jag att jag kan vara tillräckligt sövande även för dem som fått tillräckligt med mat och sömn.

UPPDATERING: Nu när jag läser på lite om Ramadan inser jag att det här med att man förlagt en hel helg med sexsnack just nu, känns... en smula ogenomtänkt.

--

Apropå just ingenting damp Djungelboken-dvdn ner på min hallmatta idag. Yay!

--

Djungelboken-relaterad trivia: Min mormors kodnamn inom Lottakåren var Bagheera.

Lite perspektiv någon?

Är det inte lite genant att läsa alla skriverier om den senaste veckans Schulman/JOA/bloggstopps-debacle? Är inte yttrandefrihet ett lite väl stort ord att använda i sammanhanget? Nätmobbing? Ska pressombudsmannen verkligen uttala sig i frågan? Sedan när har det med yttrandefrihet att göra att man tycker att en skribent är platt? Vad har det med nätmobbing att göra? Spelar plattformen någon roll? Vem pratar om yttrandefrihet och mobbing när vi filmkritiker sågar en film? Alex Schulman skrev att han skämdes över att ha JOA som kollega. JOAs recension av t ex Hjärta av sten - bara för att ta ett exempel close to home - såg ut så här:

Man ska vara snäll mot debutanter, men Martin Munthe, med ett förflutet som reklamfilms- och rockvideoregissör, har verkligen inte lyckats med någonting i sin debutfilm. .../... Den enda som inte behöver skämmas över filmen är väl fotografen Pär M Ekberg.

Och Mats Bråstedt recension av Camp Slaughter såg ut så här:

Att den över huvud taget visas utanför Munthes privata sfär är obegripligt. Finns det någon paragraf i Filminstitutets stadgar som möjliggör yrkesförbud? Vad säger Åse Kleveland?

Och kom inte dragande med att ni tycker att Hjärta av sten/Camp Slaughter är det sämsta som någonsin gjorts. Det finns de som tycker att Camp Slaughter är mycket bättre än JOA/Mats Bråstedt och det finns de som tycker att JOA/Mats Bråstedt är mycket bättre än Camp Slaughter. Det handlar inte om det. Det handlar om vem som får tycka och hur och tydligen också var och om vem och vad.

(Bioannonsen hittade jag hos Fredzilla.)

UPPDATERING: Strular det här inlägget för någon annan än mig? Det försvann ett tag av oklar anledning.