Kom hem igår, och precis som efter förra årets festival kom jag hem med några helt fantastiska Widerberg-ögonblick runtskramlandes i hjärtat. Såg Barnvagnen för första gången - och helvete. Vilken film! Vilken lyx att få se den på duk! Jazzouvertyren! Scenen där Inger Taube sitter på spårvagnen med sin kristallkrona! Biblioteksscenen! Thommy Berggren är så fin! Lite teatral emellanåt, men så fin! Dialogen! Och hennes ansikte! Jag trodde att jag skulle gå sönder.
Widerberg ska ha sagt att Bergman var vår dalahäst ute i världen - och det var han väl. Också. Av hans filmer är det kanske scenen där Harriet Andersson tittar rakt in i kameran i Sommaren med Monika och Persona som skramlat runt mest i hjärtat - men jag tänkte ha en Bergman-festival framöver och se om hans filmer. Det behövs. En del av dem har jag inte sett sen jag pluggade film i Lund - och då var man verkligen förgiftad av alla akademiska texter om honom. (Jag kan ha drömt det här - men jag har för mig att Bergman själv refererat till några av de mest akademiska som "torrknull".)
--
Annars kunde man på festivalen se ett helt gäng amerikanska undergroundfilmer - och det var synd att det satt typ 20 pers och såg ett så oerhört ambitiöst ihopsatt program. I vilken annan svensk håla kan man se Maya Deren, Kenneth Anger, Jack Smith, Stan Brakhage, Jonas Mekas och bröderna Kuchar på duk på en och samma dag? Allt var verkligen inte bra (riktigt, riktigt bra var det väl egentligen bara Meshes of the afternoon och Scorpio rising som var, men Hold me while I'm naked var rolig att se och Sins of the fleshapoids är om inte annat en sjukt bra titel) - men att få chansen att se dem på det sättet är fantastiskt! Snälla, snälla Skåne-bor - åk till Båstad i helgen och stöd filmfestivalen. På måndag kan ni se 545 minuter kinesisk underground. Bara en sån sak. Programmet hittar ni här.
--
Passade på att se Orlando hemma hos mina föräldrar också. Slutscenen... Gåshud! Se delar av den här. Tilda Swintons ansikte!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar