Allt gott 2008!

GOTT NYTT ÅR!

Skål för hälsan, kärleken och leken allihop och ha en fin kväll! Kanske ses vi vid tolvslaget på Västerbron!

Jag är tillbaka! Det ska firas med en fullständigt meningslös bloggpost!

Julen gick över förväntan bra, om man bortser från lite tumult kring fjärrkontrollen och några fällda frustrationstårar inne på muggen under inledningen av Kalle Anka. Yay!

--

Sedda filmer under julhelgen:

Finding Neverland (Kate! Johnny! Ahhhh.)
Att angöra en brygga (Gösta Ekman som ung är det snyggaste vi haft i det här landet! Och, som en ren bonus, något av det absolut roligaste.)
Den enfaldige mördaren (Övergången från en smutsig tumme till ett fält är så jävla snygg att tårna krullar sig!)
Ägget är löst
Närkontakt av tredje graden (Inte alls lika bra som jag mindes den, och dessutom är Dreyfuss filur mest ett riktigt arsle som är lite svårt att hålla på. For your entertainment, säg "arsle" på småländska: assle.)
Pixars samlade kortfilmer (1984 såg den avancerade tekniken inte så... avancerad ut.)

--

Lästa böcker under julhelgen:

Låt den rätte komma in (Drömmer om små japhorror-vampyrflickor. Gah!)
The Gum Thief (Yay! Jag och Coupland är i synk igen!)
The Last Tycoon påbörjades men är lite svår att komma in i.

--

Jag funderar på vad jag vill göra 2008. Jag hoppas på mindre... ekorrhjul och mer lek. Och kanske att popmorsan, Jessika Gedin, Kristoffer Poppius och andra roliga människor jag inte känner det minsta ska adoptera mig.

--

Idag har jag jobbat min sista dag på dvoted, i februari börjar jag istället jobba med Drömfabriken. Tipsa gärna om vad ni vill lyssna på för folk och veta mer om!

--

Nu: Förtrollad på bio. Yaaaaay!

2007 års bästa & sämsta filmer - och GOD JUL!

Jag har inte riktigt tänkt på det förrän nu, men om man jämför med förra året har 2007 varit ett väldigt mycket sämre bioår. 2007 har varit de okej treornas, de tråkiga tvåornas och de upprörande usla filmernas år.

Ska se en hel del av de filmer som jag missat under året på julledigheten, och jag har säkert glömt bort massor av direkt till dvd-filmer - men av dem jag hittills sett och kommer ihåg just nu är detta (utan inbördes ordning) min årsbästalista:

4+
Half Nelson

4
Djävulens advokat
Darjeeling Limited
Little Children
Min granne Totoro
Death Proof
Blood Diamond
Princess
Vänner för livet
Sunshine
Transformers
Från andra sidan
Venus
This is England
The Cats of Mirikitani
28 veckor senare
2 dagar i Paris
The Bourne Ultimatum
Supersugen
A mighty heart
Vid himlens utkant
American Crime
Mister Lonely (visades på Stockholms filmfestival)
Come early morning (direkt till dvd)
Bug (direkt till dvd)
Ad lib night (får förmodligen ingen svensk distribution)

Årets sämsta filmer

Parfymen
The Number 23
Epic Movie
Tre systrar & en mamma
Wild Hogs
Perfect Stranger
Black Snake Moan
På smällen
Härmed förklarar jag er Chuck och Larry
Daisy Diamond
Cassandra's dream

--

Tar datorledigt över jul, så ni kan roama fritt och plocka sönder och skälla på min lista i flera dagar. Eller hålla med, om ni är lagda åt det hållet. Enjoy!

--

Jag önskar er alla en riktigt, riktigt fin jul med lugn och ro, snö, låga pms-nivåer, hög toleransnivå (för både omgivning och alkohol), tur i alla sällskapsspel och en massa kärlek!

*** GOD JUL! ***

no more tears (enough is enough)

Man tänker att det får vara nog med Arn när man promenerar hem genom Vasastan mitt i natten och ser två korsriddare i full mundering kliva ut ur en bil.

Svensk films framtid är räddad!

Viggo Cavling gillade Arn! (Själv är jag inte så förtjust.)

Robert De Niro

Drömde häromnatten att vi var på gruppresa tillsammans och han var sur på mig för att jag tog för lång tid på mig att duscha. Jag slog honom stenhårt på näsan och skrek Ska du säga, du har för fan inte varit med i en enda bra film sen 80-talet.

--

Tips på hur man på bästa sätt och med minsta möjliga Norén-faktor överlever jul med föräldrar, svärföräldrar och svärfarmor i tre dagar mottages förresten tacksamt.

dagens double feature

Interview. 84 minuter amatörpsykologi, krystad dialog, klumpigt iscensatta känslokast, dåligt spel och ett pärlband av osannolika händelser. Ja, visst - mot slutet är allt inte vad det verkat vara. Men ärligt talat, när är det egentligen det? Handlar det inte om rena självklarheter? Det är väl bara för dem som har en helt och hållet svartvit världsbild och på riktigt tror att Paris Hilton-figurer, b- och såpaskådisar per automatik är dumma i huvudet som det överhuvudtaget kan komma som någon form av chock eller ögonöppnande att så kanske inte är fallet? Det glimmade visserligen till i Interview ibland, och man fick se små, små skymtar av något som hade hade kunnat bli fantastiskt. Som det blev nu låg det mycket, mycket, mycket långt från helvetesnedstigningen i en av tidernas absolut bästa filmer, Vem är rädd för Virginia Woolf?, som flera jämfört den med.

Metropolis. För sönderklippt för att det ska vara helt enkelt att hänga med, och grundstoryn är väl kanske inte egentligen något att hänga i julgranen - men vilka fantastiska bilder!

--

Jag och M började diskutera vilken regissör som är vår tids mest nyskapande. James Cameron var det första M tänkte, Michel Gondry var den förste som dök upp i mitt huvud. Vad säger ni?

The Walker - ett sömnpiller

this just in

Marianne Ahrne har nyss kommit hem från Vietnam och idag vankas bazaar i Filmhusets foajé. Då kan man "fynda sjalar, väskor, siden, pashmina, jade, askar, burkar, antikviteter, textil, överkast, smycken, kuddfodral, Kiplingväskor (äkta kopior), rispappersmålningar, lampor (lanternor), sidenlakan mm." Bummer att man jobbar hemifrån just idag - det där vill man ju se.

Martin Jern for president!

Martin Jern har skrivit en fin krönika på Filmnyheterna.

--

Är det förresten någon som vet varför SVT körde den vansinniga filmen om jul igår, där en massa brittiska kvinnor satt och pratade om hur jobbigt det var med jul, hur mycket det ska pysslas och att män aldrig hjälper till och är dåliga på att köpa julklappar blablabla? Vad var det för något? Kom in mitt i och fastnade bilolyckestylee. Kändes som om jag plötsligt förpassats till, jag vet inte, tevestenåldern.

--

Den här rubriken tar "osmakligt" till helt nya nivåer. Hittat via Degrell. Det lustiga är att jag bara häromdagen köpte The Best of Ike & Tina Turner och nästan har lyssnat sönder den de senaste dagarna.

--

I morgon: se Charlie Wilson's war. Peppen är löjligt hög.

one of the many, many perks of being en hemmaarbetande frilansare

Man kan sitta och lyssna på musik jättehögt - idag mest The Skatalites - och äta godis hela dagarna utan att någon ber en sänka eller får en att känna sig som om man har ätstörningar. (Detta med att äta godis hela dagarna är dock inget jag rekommenderar, jag är way sockerhög och lätt illamående just nu.)

grönt te

Sent omsider har jag kommit på vad det smakar: Blöt rispuff. Innan har jag mest tänkt att det luktar dålig andedräkt, men smakar något bättre. Meddelas endast på detta sätt.

Leif Furhammars senaste tv-krönika

Jag har retat mig på den sedan igår och jag blir argare och argare ju mer jag tänker på den. Jag såg visserligen inte temakvällen han skriver om, och det är förstås mer än möjligt att samtalen blev stympade på det sätt han beskriver. Men meningar som

Cecilia Modig från Rädda Barnen försökte hitta sambandet mellan diskriminering och mobbning och föreslog att vi måste lära barn att inte lyda auktoriteter utan tänka själva. Innan samtalet ens hann komma in på frågan hur man kan fostra barn utan auktoriteter var det dags för "tack för att du kom".

Han som mobbat berättade att han alltid mobbat den han känt sig hotad av. Låter inte det lite orepresentativt? Brukar inte mobbare helst mobba de svaga? Innan saken hann ifrågasättas var tiden för samtal ute.

är så osedvanligt jävla korkade. 1) Gruppdynamik är en solklar bakomliggande orsak till all form av mobbing, bland såväl barn som vuxna. Att då försöka lära barn att inte lyda auktoriteter utan tänka själva känns som en av de absolut viktigaste stegen till att minska mobbing på skolor och arbetsplatser, och är i alla fall i mina ögon långt, långt ifrån samma sak som att säga att man ska fostra barn utan auktoriteter. 2. Att sedan skriva att det är orepresentativt med mobbare som mobbar dem de känner sig hotade av är bara dumt rakt av. Är inte det i princip vad mobbare pysslat med sedan tidernas begynnelse? Vad som är hotfullt ser olika ut för olika människor och det handlar inte bara om fysisk styrka eller svaghet.

ahahhaahaha!

Fick just en förfrågan om att föreläsa om sex på film för ett tonårigt hockeylag. That kills me!

The Machine Girl

Fick tips om det här på mailen idag, och oj vad jag vill se. Tipset kom från Habba TV.

--

För dem som inte tycker att The Machine Girl skulle förgylla deras liv, föreslår jag ett inköp av den sprillans nya, fina stumfilmsboxen med Terje Vigen, Körkarlen, Häxan, Herr Arnes Pengar och Gösta Berlings saga i. Den köpte jag idag i julklapp till mig själv.

3 x 3

Jag tror att Tre systrar & en mamma gjorde mig sur. Hade jag delat ut betyg idag hade det blivit treor till Michael Clayton, Eastern Promises och Mordet på Jesse James. Läs mer på weirdscience.

--

Visningen igår på Cinemateket gick fint. Yay!

saker vi skrikit mot teven under de 52 minuter vi stod ut med Tre systrar & en mamma

Men vad har hon på sig? Har hon snott Conan Barbarens bälte?

Bluuuuuööööörgh!

Ahhhh, minaögonblirvåldtagnajagmåstedoppadomiAceton!

Men släng Tyrolerhatten för i hela jävla helvete!

Men gud vad gör de? Kan man titta nu?

Men var det inte nån som skrev en krönika om att det är så här kvinnor är? Vem? Varför?

Det skulle vara oerhört tillfredsställande att göra en sån här film, och sedan twista och yxmörda varenda människa i filmen. Publiken skulle älska det!

Men för helvete, lägg av!

Jag hatar alla i den här filmen!

--

En varning är härmed utfärdad. Herregud vad en varning är utfärdad.

ikväll ska vi försöka fylla Bio Victor på Filmhuset...

... och det vore kul om ni ville hjälpa till! Kom dit kl 19 och titta på 12 fina kortfilmer! En av de närvarande filmarna, David Sandberg, har upprört ett landstingsråd i Jönköping så till den milda grad med sina filmer att den senare skickat in en insändare med avslutningsorden Är detta kultur (...) så bevare mig väl.

samtal vid frukostbordet i morse

M: Jag har kollat på en massa Carl Sagan-klipp de senaste dagarna, det finns ett väldigt roligt och bra klipp när han försöker förklara fjärde dimensionen. (Tittar upp och börjar skratta.) Men vi kanske kan prata mer om fjärde dimensionen en dag när du är lite mer... fit for fight?

Jag var ute igår, och har inte mått så bra idag.

Terror's advocate

Halva filmen sedd, sen fick jag tyvärr avbryta för att skriva färdigt två saker som ska vara klara i morgon bitti. Eftersom jag bara sett 79 minuter väntar jag såklart med analysen (men det är en hittills väldigt intressant film, på flera olika plan). Tills vidare vill jag dock delge er att 1) när Jacques Vergès gått under jord och varit borta i åtta år fick en av hans gamla kollegors änka syn på honom inne på ett parisiskt bageri. Han funderade en kort sekund på hur han skulle agera för att hon inte skulle avslöja honom, och sa Hi fatso, how's tricks? och gick därifrån och tänkte att ingen skulle tro henne ändå om hon berättade. 2) Det figurerar en människa vid namn Klaus Croissant i filmen.

Jag hade inte riktigt räknat med skratt när jag satte på filmen, det måste erkännas.

operation "Gladare Emma år 2008" påbörjad

Skickade nyss iväg ett mail till Variety och skrev att jag inte längre kan skriva åt dem, eftersom mitt ("prestigefyllda" och därav beyond uselt betalda) jobb på grund av tidsbrist inte varit upp till varken min egen eller deras standard. Känns naturligtvis efterblivet att tacka nej till ett sådant jobb, men... Fuck a duck. Fick ett snällt mail tillbaka och det känns som om tyngden över axlarna förvandlades till ett fluffigt moln på två röda. Yay!

Som vanligt är man i slutet på varje säsong lite halvorolig för vad man ska göra/leva av nästa - men en sak har jag lärt mig av 2007: så här mycket vill jag aldrig mer jobba med så här många olika saker samtidigt. Jag kan i långa perioder jobba dygnet runt för det jag brinner för och tycker är roligt, men nån jävla ordning får det vara. (Det här betyder alltså inte på något sätt att jag inte vill ha fler trevliga jobberbjudanden inför eller under år 2008. Nudge nudge.)

helgen v. 48

dvoted to Cinemateket

Kl 19, lördagen den 8 december visar dvoted i samarbete med Cinemateket det bästa av det bästa av ung, svensk film på Filmhuset. Kom dit! Min bröstkorg håller på att sprängas av stolthet över att kunna visa de här 12 fantastiska kortfilmerna på duk! De är lekfulla, vrickade, fina, experimentella, de spretar och regissörerna har tack och lov inte hunnit fastna i idéerna om vad svensk film är och borde vara. Rekommenderad tittning till alla som vill ha koll på vad som händer där ute, och någon representant från SVT borde komma dit och kolla vad de går miste om när de inte har ett program för svensk kortfilm i tablån. Sen ska de helst gå hem och göra något åt saken.

Programmet ser ut som följer:

Klasskamrater av Victor Lindgren

11011100 Magnus Johansson och Rasmus Alkestrand

Under täcket av Emil Mkrttchian, Måns Wide och Franz Ung

Sträva av Robert Ek

Ett meningslöst sus av Elisabet Ericson och My Eklund

Felicia av Alain Darborg

Nattgångaren av Sonja Perander

Dart av Måns Wide

Ingen älskar som du av Niklas Grusell

The man who wanted to die av Emil G Ryderup

Save av Shobitha Puvaneswamaralingam

Vad tyst det blev av David Sandberg

UPPDATERING: För att komma in krävs ett Cinemateket-kort - och sådana kommer att finnas att köpa på plats till löjligt förmånliga priser.

inte den vassaste kniven i lådan

Höll just på att slänga en hög med kläder i toaletten istället för i tvättmaskinen. Meddelas endast på detta sätt.

Bug

Har precis sett William Friedkins Bug och är... lite knockad. Whooa! Ashley Judd är fantastisk! Som av en synkron händelse var pokerfienden från Lucky you igår med - också han fantastisk. Filmen är baserad på en pjäs som känns som något som borde vara right up Elverkets alley, ett kammarspel som är otroligt många saker: jävligt roligt, fint, sorgligt och obehagligt, men mest av allt helt vrickat. Och, I am the mother super bug! kan lätt vara en av årets absolut roligaste repliker. Efter den här och Joey Lauren Adams Come early morning (släpps direkt på dvd i Sverige den 5 december) har Judd mig som i en liten ask.

(När jag först klickade på motspelaren Michael Shannons namn på imdb dök detta meddelande upp:

Oh dear. Something broke. On the bright side it might just be temporary, but on the other hand it could be a bug.

Så... passande.)

Lika som bär

Curtis Hansons tama pokerrulle sedd, och det enda jag kunde tänka på var att Hynek Pallas och Erik Bana i princip är enäggstvillingar.

Jag - ett (lyckligt) penntroll

Jag överlevde hostandet av prisutdelningen på Stockholms filmfestival igår kväll. Yay! Klapp, klapp på min egen rygg. Nu, reda ut håret som tuperades i en timme av två personer - som hällde i mer junk än vad som faktiskt borde fått plats i ett hår - och äntligen, äntligen gå på bio. American Gangster, here I come! Wo-hoo!

UPPDATERING: American Gangster var precis vad jag behövde i filmväg idag. Men ändå, den lämnar kvar en hel del funderingar kring Frank Lucas som person, hur han framställs i filmen, varför han framställs så och det faktum att han faktiskt idag kan tjäna grova pengar på sin historia osv osv osv. Vidareläsning på wikipedia rekommenderas för en mer nyanserad bild av knarkkungens liv och leverne.

UPPDATERING 2: Perfect Stranger var kanske inte riktigt lika mycket vad jag behövde i filmväg idag. Herregud. Skriva-på-näsan-dialog, ett rent skämt till fotomontage i början (vi spolade faktiskt tillbaka och pausade och skrattade en stund), och varför gör de en stor affär av att Berry har en bärbar dator, varför i hela fridens namn har de lagt det där "håret" på Bruce Willis huvud och vad är det för en människa som skrivit tech-lingot och som hittat på den barockt krystade historien?

Daisy Diamond

Jag tycker att det är ganska intressant att DN nu flera dagar i rad gjort moralpanikuppslag om hur förråade och empatistörda våra unga pojkar blir eller kan bli när de surfar på nätet, hur de får svårt att skilja på fiktion och verklighet - när det sedan visar sig att en hel del av de vuxna, förmodat empatiska filmkritiker som recenserat Daisy Diamond visar tydliga tecken på... empatistörning och tydligen dessutom har svårt att skilja på fiktion och vad som händer små bebisar på riktigt framför kameran. Eller så har de bara struntat i hur de små "skådespelar"bebisarna behandlas eller trott att det på något sätt är trickat. Filmteamet kan prata om att "mammorna stod bredvid varje minut av filminspelningen och kunde avbryta när som helst, men det gjorde de aldrig, inspelningen var hemsk, barnen började skrika bara av min aggressiva energi, blablabla, vi vill säga något om moderskapet, blablabla" tills korna tröttnar och kommer hem. Gör man en film om förbjudna föräldrakänslor, kanske, kanske man borde tagit en funderare på de föräldrar som lånar ut sina barn till en arbetsplats där de får ligga hysteriskt gråtandes i nerskitna blöjor medan någon främmande människa står över dem och psykskriker åt dem, slänger ner dem i en väska och kånkar ut dem på balkongen? Bojkotta Daisy Diamond, inte bara för att det är en låtsaspretentiös skitfilm, utan för att det också är filmad vanskötsel av barn som definitivt inte bett om att få vara med.

Behöver jag säga att det blev noll plus i Aftonbladet?

om hjärtat slår i fel takt...

... rekommenderas lyssning på Miles Davis soundtrack till Ascenseur pour l'échafaud morgon och kväll. Som att bli invirad i ett fluffigt, lent och varmt täcke.

--

Funny Face sedd igår, och tjaa, den var väl inget särskilt - annat än väldigt snygg emellanåt. I alla fall när de inte hade en nylonstrumpa modell tjockare över linsen. Och Audrey Hepburns franskmimarcrazydans var... rolig. Fred Astaire var lite ballroomstiff - och överhuvudtaget mycket långt från min all time klackarna i taket-favorit, Jackie Chan-style-dansaren Gene Kelly.

(För klackarna i taket-känsla trötta, mörka höstmorgnar rekommenderas lyssning på What Condition My Condition Was In. Maniac kan också funka. Högt. Nu, förberedelse för 1 km film-snack i eftermiddag. Helst ska jag också lära mig manuset till filmfestivalens prisutdelning - som jag fick slutversionen av igår - utantill till genrepet i morgon. Helst också lära mig att gå i högklackat utan att se ut som en kamel. Wish me luck.)

muppet in space

I natt drömde jag att jag var ett stjärnfall som tillsammans med nio andra stjärnor susade genom rymden. När jag kom närmare jorden kom jag på att jag inte hade någon fallskärm men tänkte att det nog skulle ordna sig ändå.

har inte mycket vettigt att säga om film just nu, men...

... helvete vad en måndag kan bli bättre om man ser Go'dag yxskaft. Why, oh why kan man inte ligga hemma och titta på screwballkomedier och äta chokladglass hela dagarna?

mitt mörka förflutna del II

Lite extra krydda gavs åt klassåterträffen när killen som spelade skivor visade sig vara killen vars billack jag frätte sönder genom att spy ut genom rutan sist vi sågs.

The glamorous life of en filmjournalist.

Frågan som alla ställde efter mitt hyfsat lyckade (tror jag) Face2Face med Wes Anderson och Jason Schwartzman:

Ska du med på middagen?

och mitt svar:

Nej, jag tror inte att jag är bjuden.

mitt mörka förflutna

Det slog mig nyss - av mycket oklar anledning - att jag varit på en Kenneth & the Knutters-konsert och två Nordman-konserter i mitt liv.

--

Jag ska på tal om tidigare liv på klassåterträffskalas på den gamla puben (det fanns bara en) i Älmhult på lördag. Det är tydligen femton år sedan jag slutade 9:an. Jag tänker så här: det kan bli hemskt roligt, det kan bli fruktansvärt, det kan bli en kombo - och under alla omständigheter kommer det att finnas alkohol och bästa gymnasievännen Anna på plats. Jag skulle med all sannolikhet inte överlevt gymnasiet om jag inte hittat henne. Vi var traktens Ghost World-duo. Enligt uppgift ska vi ha funnit varandra efter att ha upptäckt att den andra gjorde en mean running man på dansgolvet på Silverdalen. Detta hade jag dock inget minne av ens dagen efter. Men jag minns fortfarande hur vi åkte omkring i hennes brors BMW och lyssnade sönder Blind Melon, Temple of the Dog, Pearl Jam, Alice in Chains, Soundgarden och Weezer och hur vi dagen innan vi skulle börja trean åkte och ställde oss på skolans parkeringsplats, tittade en stund på byggnaden under total tystnad, suckade djupt och började gråta exakt samtidigt. Jag minns också att vi åkte sex mil fram och tillbaka till Växjö i snöstorm för att se Pulp Fiction och att vi druckit stora kvantiteter äckliga shots tillsammans.

Har inte så mycket kontakt med övriga Älmhultsbor. Vissa har jag mailats lite med i och med att de hittat mig här, andra har jag fått prata med när jag ringt till kundservicen på IKEA, några har jag mött rund under fötterna utanför McDonald's vid Norrmalmstorg kl 5 på morgonen. Det visade sig att de rest hit med en busslast för att titta på någon kompis sjunga i Sikta mot stjärnorna. De muttrade något om att jag börjat prata stockholmska och fnös åt att jag jobbade på ztv och jag muttrade något om inavel och sedan delade vi pretty much på oss.

Äh. Jag tror att det blir kul!

--

I morgon håller jag i Wes Anderson-Face2Facet. Om ni har någon fråga ni vill att jag ska vidareförmedla, hojta!

fem spänn till den som kommer på vilken skådis min farmors (farfars?) pappa var/är lik på bilden

Vem är det han är lik? Jag har haft det på tungan i princip sen i lördags, men det går inte. (De andra två bilderna är bara engelska bonusbilder som inte har någonting med någonting att göra. Om ni förresten tycker att jag varit gränslöst tråkig, trött och sur på senaste kan jag meddela att jag 1) håller med och 2) jobbar på det. Idag dansade jag t ex en liten stund med neddragna persienner till Kinks-låtar och Britneys Heaven on Earth, satt för mig själv och skrattade/bölade åt Franny and Zooey som en dåre på bussen och knaprade lite på Marabous nya NonStop-chokladkaka. Yaaaaay! And there was much rejoicing!)

självömkan kl 02.25

Det här med att se Jean Renoirs The River när ögonen redan är ceriserosa och hjärnan snurrar som en Mac-fläkt på en tung sida och sedan jobba ett par timmar till är sannolikt inte en av mina mest genomtänkta idéer.

--

Nytt inlägg i alla fall skrivet på WS. Tipsar om två filmer på Stockholms filmfestival, Mister Lonely och Descent.

Off to Cumbria...

... där storm, en pappa med brutna tår, farbröder med clownhår och tweedkeps och ölfestival väntar. Yay. (Mamma varnade för engelska branta trappor. I sådana har tydligen både Laura Ashley och Body shop-grundaren dött.)

Skuggspel

Det verkar vara jag mot klabbet när det gäller Skuggspel. Fenomenal scenografi säger vissa. Själv har jag inte sett något så down right uselt i scenografiväg sedan huset i Musik för bröllop och begravningar - och det, mina vänner, är inget gott betyg. Sylvassa repliker och rapp dialog säger vissa. Själv höll jag på att bli en skämsmask i biostolen. Min recension och en talande trailer finns här. (Och nej, jag har inte sett varken pjäsen eller originalet, men det hade inte Harold Pinter enligt egen utsago heller gjort, så det kändes okej.)

Aaaaaaaaargh!

Höll precis på att skita på mig när jag med darrande hand tryckte på publicera-knappen för mitt premiärinlägg på Weird Science. Oh well. Det handlar om min förälskelse i fantastiska, underbara, modiga, helt revolutionerande teveserien Tell me you love me - believe the hype för en gångs skull! - och sex på film.

--

UPPDATERING: Kommentarerna till det här inlägget här hemma hos mig har fått en... eh... minst sagt oväntad vändning.

Saw IV sedd

Efteråt kände jag mig manad att googla frasen "what the fuck happens in Saw IV?".

på bättre humör

Har precis frustat varm choklad genom näsan och skrattat upp en lunga åt de plågsamt obekväma, hysteriskt roliga festscenerna på valvakan i Shampoo. Jack Wardens minspel förtjänar ensamt minst tre Oscars.

Grinig, moi?

Man är utarbetad, man är trött och nära att sätta sig ner och börja böla, sen går man på en pressvisning och inser att man hade kunnat ha det mycket, mycket värre. Man hade till exempel kunnat sitta fastgaffatejpad till en stol med Argento-uppspärrade ögon och tvingats se Skuggspel på loop.

--

Helgen har bland annat tillbringats på middag med föräldrar och svärföräldrar - och vanliga frågor som uppstår under dylika umgängesformer är dessa: kommer jag någonsin se Maria Callas svassa in på en spansk nattklubb och ge en man en snyting så att han åker ner över ett bord? Kommer jag att befinna mig backstage med Eric Andersen, Simon and Garfunkel och The Mamas & the Papas på en klubb i London? Samma kväll? Bo ihop med Twiggy? Jobba ihop med Kim Fowley? Vara med i studion när Miles Davis spelar in? Svaret är givetvis: Will I fuck.

--

Dagens tråkiga insikt: att man även om man sett både Saw och Saw II och inte varit så förtjust, borde se Saw III innan man ser och recenserar Saw IV.

--

Om ni trodde att ni hade varit på dåliga filmvisningar har ni inte varit på Förortish. Folk kastade typ stolar på varandra. Jag svär. Emil Mkrttchian, Rojda Sekersöz och Oliver Martin Henriquez vann tävlingen - med grymma filmer! - och förtjänade betydligt mer respekt än så för sina verk.

gräsklippartävlingschock!

Det här är underligt på många olika plan. 1) Owen Wilson tillsammans med... Jessica Simpson? 2) De fann varandra när de... deltog i "en tävling med gräsklippare". 3) På Willie Nelsons gård?

--

En annan underlighet i förbifarten: någon hittade just hit genom att googla "ung yvig fitta".

J. D. Salinger-festival

Raise high the roof beam, carpenters.

Hur kan jag ha låtit en bok med en sådan titel stå oläst i bokhyllan i flera år? Jag fick tårar i ögonen på bussen av en fin mening redan på sidan 11, och då började ändå själva boken på sidan 9.

Jag - en liten blöt fläck

Nyss hemkommen efter att ha föreläst om sex på film för ett gäng lärare och pedagoger på Svenska Mässan i Göteborg. Tänk att man kan bli så trött av att prata i en och en halv timme framför folk. Det är lustigt att även om jag numera vet att jag aldrig är så dålig som jag själv tycker precis efteråt känns det inte riktigt så. Men, det syns tydligen inte ens när jag är så nervös i några sekunder att det enda jag hör är blodet som susar runt i öronen, och har så mycket adrenalin i kroppen att det känns som om rösten skakar och näsvingarna typ... fladdrar så att jag knappt ser något. Jaja. Det tar bara en timme eller två så blir man lite snällare mot sig själv igen. Jag kan inte fatta hur komiker och skådespelare orkar utsätta sig för sånt här varje kväll.

Nu, uppmuntring of self med omläsningen av min smutsiga och hundörade Catcher in the Rye. Jag hade nästan glömt bort hur jävla bra den är.

--

Halloweena med en intervju med the sultan of scare, John Carpenter.

nu kan jag dö lycklig! (nästan)

As of now har jag en tecknad bildbyline. Med smilgrop! Tecknad av Magnus Häglund! Och jag ska få skriva med ett gäng av mina favoritskribenter på Weird Science! Nu ska jag bara klämma ur mig några ungar, finna inre harmoni, vinna en Oscar och några journalistpriser, börja måla, ha fotoutställning, chefa över ett filmprogram, bo ett tag i San Francisco, resa jorden runt, skaffa körkort, skriva något manus, regissera, åka genom Paris i en sportbil, lära mig laga mat, träffa Madonna, avsluta en bok och påbörja samt färdigställa ett gäng andra innan jag kan dö halvnöjd. Wo-hoo.

--

För Shoot me while I'm happy kommer det här att betyda absolut ingenting. Jag kan tänka mig att de urtrista bloggposterna om mensvärk, dåliga järnvärden och höstpromenader i Hagaparken kommer att passa ganska dåligt på Weird Science och placerar dem därför även fortsättningsvis här.

höstpromenad i Hagaparken rekommenderas

--

Se ett plågsamt klipp, där Owen Wilson "intervjuar" Wes Anderson. Urr.

biohelgen for dummies

1408 får 2 plus av mig i AB.

A mighty heart får 4 plus.

Fatih Akins film Vid himlens utkant hade också fått 4 plus om jag hade recenserat den. (Eller vänta, det gjorde jag, i Glamour, men de lägger inte ut texter på nätet. Helt kort: Börjar i mustig hor-fascination, blir snabbt något helt annat, Babel light som sliter i hjärtat.) Extratips: om du inte sett Akins musikdokumentär Crossing the bridge - gör det!

--

Fick tillbaka resultaten angående min hälsoundersökning. Ens järnvärde ska, om jag förstår pappren rätt, ligga mellan 9 och 34. Mina ligger på 3. Inte så konstigt att jag är trött på gränsen till sömngångare.

--

Nu, off på queerfilmsfestival. Har ingen aning om vad som egentligen ska hända, men jag gissar att vi i juryn ska stå och stamma och läsa upp något inför folk, och att vi ska dela ut blommor och ära eller så.

matematik

Lön + plötslig kunskapsluckeångest/kunskapstörst (beroende på hur man ser på det) inför hållande av Wes Anderson-Face2Face på Stockholms filmfestival den 16 november =

The River - Criterion Collection (Region 1 DVD) EUR 20.09

The Documentaries of Louis Malle (Region 1 DVD) EUR 48.63

Fahrenheit 451 (Region 2 DVD) EUR 7.99

Shampoo (Region 2 DVD) EUR 7.99

Rushmore (Region 2 DVD) EUR 6.49

The Apu Trilogy Box Set - Pather Panchali / Aparijito / World Of Apu (3 Discs) (Region 2 DVD) EUR 61.99

Bound For Glory (Region 2 DVD) EUR 6.49

Bottle Rocket (Region 2 DVD) EUR 7.99

--

Kolla in mitt nya bloggfynd: The Playlist. Jag är sist på bollen som vanligt, men ändå.

dagens sökord

allting är så meningslös
john ausonius
rosa latexbyxor

samtal framför Babbens show

- Vi måste flytta.
- Vi bor i Ukraina. Vi vet bara inte om det.

varning till alla mammor och pappor out there som tänker ta med sina små telningar på Ratatouille i morgon

Den som går på orginalversionen och sedan simultantolkar för småknatten i normal samtalston och gör fula gester till den som shhhh:ar och ber dig vara tyst förtjänar inte en läsk i knät. Ni förtjänar en pjäxdropkick på näsbenet. Hårt. Av någon mycket, mycket större än jag.

moraliserande artiklar DN-trend som oroar även 31-åringar

"Halvnakna tjejer festtrend som oroar även ungdomar."

Min gissning är att det finns massor av tjejer som klär sig utmanande för att de behöver bekräftelse. Min gissning är också att det finns massor av tjejer som klär sig utmanande för att de inte får. Just för att DN skriver moraliserande artiklar om "oroande trender med halvnakna tjejer" som "inte egentligen tycker och tänker det de ger uttryck för". Att man placerat artikeln ovan tillsammans med artiklar om Stureplansprofilerna är dessutom märkligt. Om man nu skriver spaltmeter om det förkastliga i att i rättegångssalar och förhör dra stora växlar på minimal klädsel i våldtäktsfall kanske man ska undvika den hållningen bland de egna skribenterna och på de egna sidorna. Och att inte någon ställer följdfrågan varför? när någon säger det är verkligen kränkande för en tjej att gå på fest i bara hotpants säger mer om synen på kvinnor, deras sexualitet och kroppar än ganska mycket annat. Och självklart, också synen på män och deras sexualitet.

En stående ovation för Walle Bergendahl!

Kanske det nya filmavtalet borde innehålla att man gör film direkt för DVD-distribution. Helt enkelt producera för dvd-marknaden.

Hurra! Filmavtalet kan man ju naturligtvis säga massor om, men ändå - det bästa någon sagt på länge vad gäller svensk film!

women in film

Läs Salons rundabordssamtal. Lynda Obst, (Contact, Sleepless in Seattle, How to Lose a Guy in Ten Days), Nora Ephron ( When Harry Met Sally, Sleepless in Seattle), Laura Ziskin (Hero,To Die For, Spider-Man), Callie Khouri (Thelma & Louise, Something to Talk About), Patty Jenkins (Monster), Cathy Konrad (Walk the Line, 3:10 to Yuma), Kimberly Piece (Boys Don't Cry), Andrea Berloff (World Trade Center), Margaret Nagle (Warm Springs) och Donna Langley pratar kvinnor i Hollywood.

en genuspedagog from hell

Före mig idag när jag pratade om filmkritik för ett gäng lärare i Uppsala var det en genuspedagog som pratade om könsroller på film. När hon påstod att Holly, Bruce Willis fru i första Die Hard, "tappade sin makt" när hon kysser Bruce Willis i slutet lyckades jag bita mig i läppen. Sedan visade pedagogen inledningsscenerna i första Matrix, ni vet när poliserna ska gå in och hämta vad de tror är en "ensam liten tjej", men hittar Trinity som springer på väggarna och sparkar ner dem (i en scen som fick mig att jubla på bio för att det var så jävla stort första gången jag såg den)? Sedan spolar pedagogen tillbaka, pausar i en bild där man ser Trinity bakifrån, på håll i någon sekund. Och säger Ser ni här, hur man har ljussatt hennes midja så att man ser kurvorna? Sexualiserad. Som att det var det enda hon var. Och jag kunde inte hålla mig från att säga Hon behöver ju inte vara antingen sexualiserad eller hjälte. Hon kan ju vara både och. Eller? Genuspedagogen hummade lite. Sedan visar hon ett klipp till ur Matrix och visar det där Neo och Trinity kysser varandra. Och sa Som så många andra kvinnor på film är det hennes högsta mål att hitta sin drömprins.

Om du frågar mig finns det bättre filmer att använda som exempel om det är den poängen man vill göra. Och om du frågar mig finns det en hel del människor och politiker som ägnar sina liv åt att prata genus som inte ser vad det är de egentligen säger: En kvinna kan bara vara en sak. Och att de så fort de är snygga, sexiga eller visar hud blir reducerade till bara det. Oavsett vad de gör i övrigt.

UPPDATERING: Ju mer jag tänker på det ju argare blir jag. Den där jävla mossiga pedagogen som påstår sig ha koll på genus och könsroller gör EXAKT som de flesta andra: kommenterar det en kvinna har på sig och hur hon ser ut istället för att fokusera på vad hon faktiskt presterar eller gör. Och hon ska ut i våra skolor och sprida INFORMATION till lärare som i sin tur ska sprida informationen vidare? Hon är värre än virus.

"Det har fokuserats för lite på begåvningar. Jag blev så förbannad när jag nyligen hörde på Kulturnyheterna om kvotering. Varför ska man kvotera in kvinnor om det är så få att välja på? Det är ingen mänsklig rättighet att göra film och det finns för många obegåvade projekt."

Vilken producent svarade ovanstående på frågan "Vad tycker du är mest negativt inom svensk film just nu?" i en enkät på FilmNyheterna.se?
	Producenten bakom "Så som i himmelen”, ”Göta Kanal 2 – Kanalkampen” och kommande ”Rallybrudar”
Free polls from Pollhost.com

Och nej, jag efterlyser inte kvotering. Men en smula självinsikt vore bra.

Italien