Prick och Fläck på fläcken ++++

Regi Lotta Geffenblad och Uzi Geffenblad, med Stina Ekblad m fl 

BARNFILM 

I nya omgången kortfilmer (sammanlagt ca 45 minuter) om Prick och Fläck är Prick prickig och Fläck fläckig, precis som det ska vara. De bakar, får vattkoppor, drömmer märkliga feberdrömmar och ordnar discokalas. Stina Ekblads lugnande berättarröst ledsagar, tempot är lika lugnt och filmen genomarbetad och full av fina detaljer. Det kanske låter hopplöst tråkigt och proggigt, men är väldigt fint att titta på med en person av allra minsta sort.  

 Publicerad i Aftonbladet.

Before Midnight +++

Regi Richard Linklater, med Julie Delpy, Ethan Hawke m fl 

ROMANTISK KOMEDI 

“Before midnight” är den sista delen i Richard Linklaters trilogi om Jesse och Céline. I “Bara en natt” (1995) var de 20-någonting, träffades under en tågluff och tillbringade en natt i Wien. De pratade och pratade och pratade och blev förälskade under det korta mötet, de var Generation X-iga i största allmänhet, självupptagna och tvärsäkra på sakernas tillstånd. De ene låtsascynisk, den andra mer av en romantiker. 

När de träffades igen - i “Bara en dag” - nio år senare var de vuxna. Mindre tvärsäkra och självupptagna. De hade en eftermiddag i Paris att prata och prata och prata på, innan Jesse skulle flyga hem till fru och barn. De pratade om livet, sina respektive förhållanden och om mötet i Wien. Filmen var smart, rolig, träffsäker och fjärilar i magen-romantisk, på ett enkelt och alldeles självklart sätt.  

I “Before midnight” är det ytterligare nio år senare, förälskelsen har lagt sig och övergått i vardag med två gemensamma barn och Jesses son från ett tidigare förhållande - det han lämnade för Céline. Familjen har tillbringat sommaren på ett författarpensionat i Grekland, och paret har just fått en barnfri natt på hotell i gåva. På vägen till hotellet pratar och pratar och pratar de. Precis som i de två tidigare filmerna - och de flesta av Linklaters andra filmer - kastas abstrakta idéer, filosofiska spörsmål och olika syn på livet och världen fram och tillbaka. Den här gången varvas igenkänningen, det träffsäkra, roliga och smarta tyvärr med ansträngd och stolpig dialog som allt för ofta trasslar in sig i hopplös män är si, kvinnor är så-baserad humor. Men, trots att “Before midnight” är den svagaste filmen i trilogin, och lite av en besvikelse för någon som följt Jesse och Céline, är den ändå någonstans tillräckligt rolig och varmt romantisk för att man ska gå och se den. 

Sedan första filmen har också Julie Delpy visat sig vara en fin regissör och manusförfattare på egna ben, och har bland annat gjort de romantiska komedierna “2 dagar i Paris” och “2 dagar i New York”. De skulle kunna kallas lillasysterfilmer till Linklaters trilogi, är flera snäpp bättre än “Before midnight” och väl värda att se.

 Publicerades i Aftonbladet.

Before Midnight, Paradis: Hopp och White House Down

The Grandmaster, Spirit of '45 och Monica Z

Här kan man se mina recensioner av The Grandmaster, Spirit of '45 och Monica Z. Blackoutade i princip av nervositet av att veta hur många som med all sannolikhet skulle vara nyfikna på Monica Z-recensionen, men i alla fall.

Paranoia, Stone Roses: Made of stone och The Broken Circle Breakdown

Obs! Är medveten om att The Broken Circle Breakdown är belgisk och inte holländsk. Fick hjärnsläpp.

Smurfarna 2 3D ++

Regi Raja Gosnell, med Neil Patrick Harris, Brendan Gleeson, Jayma Mays m fl 

BARNFILM 

Smurfarnas svurne fiende Gargamel skapar två busiga, smurfliknande figurer i hopp om att kunna förvandla dem till riktiga och utvinna smurfessens ur dem. Det enda som står mellan honom och totalt världsherravälde är en nödvändig trollformel, som det visar sig att bara Smurfan kan. När hon kidnappas börjar ett Rädda tjejen-äventyr där alla talar svenska. Smurfan själv började sitt liv som Gargamel-skapad fulsmurf, men blev genom smurfarnas “kärlek och en total makeover” snäll. (Läs blev blond och fick högklackat.) Sedan dess har hon alltid tvivlat på sin identitet. God eller ond? Alldeles för mycket av “Smurfarna 2” kretsar sedan kring om umgänget med den alternativklädda fulsmurfen Vexy kan förstöra henne, eller om kärlek (och en makeover, gissar jag) kan få Vexy att gå från ond till god. Snark.

Publicerad i Aftonbladet.

The Purge ++

Regi James DeMonaco, med Ethan Hawke, Lena Headey. 

SKRÄCKTHRILLER 

2022. USA är pånyttfött, arbetslösheten är nere på 1 % och brottsligheten ligger på nollnivå. Bortsett då från den årliga, statligt införda Reningen/Rensningen, när det under 12 timmar är tillåtet att begå bestialiska brott utan att straffas. Familjen Sandin har råd med avancerade säkerhetssystem och sitter skyddade - ha! - i lyxhuset, fattiga är fritt villebråd på gatorna. Det är uppenbart från början att någon så småningom kommer att lära sig en läxa. Plakatpolitik, överspel och billig skrämsel varvas med klaustrofobisk spänning och några få riktigt obehagliga bilder. Som, en hoppsastegande, ung kvinna i gummimask och vit klänning med en sabel i varje hand. Vill man se bättre film på ungefär samma tema föreslår jag “Rio Bravo”, “Night of the living dead” eller original-”Attack mot polisstation 13”.

Publicerades i Aftonbladet.