Eftersom jag är en så onödigt pluggig figur läste jag ut Mara Lees Ladies trots att karaktärernas ständiga hobbyanalyser av sig själva skulle kunna driva vem som helst till vansinnets och tristessens allra yttersta rand efter 20 sidor. Nä, om ni vill läsa en bok om skönhet rekommenderar jag istället Chuck Palahniuks Invisible Monsters.
--
I eftermiddag svänger jag förbi Mynttorget och går på bananrepublikfest på ovana protestben. Kom dit, och om ni ser någon som är liten och svarthårig och har nackspärr, säg hej.
--
Förresten, det blir ju också världspremiär på några nya drinkar ikväll, som Stekare mot FRA hittat på. En Fidel Castro-variant som heter Mikael Odenberg och en alkoholfri sak som heter Tomhylsan. Jag har ett annat tips: jag har för mig att Tranan har eller åtminstone för länge sen har haft en drink som hetat Diablo. Kan det kanske vara något att göra en variant av? Om jag minns rätt innehåller originalet tequila, pressade limeklyftor, tranbärsjuice och så toppar man med ginger ale.
6 kommentarer:
Jag kände typ samma sak med Ladies, men störde mig också på att alla var så undersköna också. Ok, det hörde till historien men... ÄNDÅ.
Åh, men språket var ju så jävla FÖRFÄRLIGT rakt igenom. Argh.
Annars kan jag rekommendera John Ajvide Lindqvists senaste; "Människohamn". Lite Twin Peaks i skärgårdsmiljö. Förträffligt fint-enkelt språk rätt igenom och lagom balans mellan kiosklitteraturskräck och intressanta människoskildringar.
Den finns på att läsa-listan. Tack för tipset! Fint-enkelt språk är det bästa språket!
Jag var utanför och råkade faktist se en som var liten och svarthårig tjej där som hade nackspärr. Jag höll på att säga hej, men hann inte. Vad roligt ändå att först läsa om det och sen få syn på personen ifråga.
Men det hade varit ännu roligare om jag hade fått syn på dej, Emma!
Ja, språket i Ladies tar fan knäcken på en. Jag tog mig också igenom, mest för att kanske kunna förstå vad kritikerna såg i den, så som de höjde den till skyarna när den kom. Ganska dålig chicklit, skulle nog jag säga. Och nej, jag klarar inte av författare som (jag) inte (tycker) skriver bra. FÖR tragiskt.
Skicka en kommentar