This is 40 ++++

Regi Judd Apatow, med Leslie Mann, Paul Rudd, Maude och Iris Apatow

KOMEDI

När Judd Apatow haft ett finger med i spelet har resultatet varit ojämnt, men Leslie Mann och/eller Paul Rudd har ofta varit den stora behållningen. ”This is 40” är en en form av uppföljare till gräsliga ”På smällen”, och fokuserar på just de tvås förhållande därifrån. Relationen har blivit något annat än vad den var, barnen är äldre, Debbie 40-årskrisar och Pete tillbringar en stor del av sitt liv iförd cykeltrikåer/sittande med iPaden på toaletten. ”This is 40” bjuder på stor - och mycket rolig - igenkänning för människor som befinner sig i ungefär samma situation. Det är naturligtvis ett fattigdomsbevis för komedier över lag att jag blir så lycklig när filmkvinnor inte är gnatande skator, minst hälften roliga repliker kommer ur kvinnomunnar och där vuxna faktiskt beter sig som vuxna. Men, lycklig blir jag - och gapskrattar gör jag.

Publicerades i fredagens Aftonbladet.

Bakom stängda dörrar ++

Regi François Ozon, med Fabrice Luchini, Kristin Scott Thomas, Ernst Umhauer.

KOMEDI/THRILLER

Skolstart på Gustave Flaubert-gymnasiet. En ny skock elever, varav de flesta till läraren Germaines stora förtret skriver uppsatser om händelselösa helger och pizza. Men, det finns en som lämnar in betydligt mer intressanta texter. Claude beskriver i uppsats efter uppsats hur han nästlar sig in i en klasskamrats familj och hem, och Germain och hans fru följer med spänning det något obehagliga händelseförloppet. Vad är sant och vad är ren fiktion i texterna? Hur göra verkligheten till bättre fiktion? De litterära referenserna står som spön i backen, och till en början är “Bakom stänga dörrar” småputtrigt smart och rolig. I andra hälften av filmen är det dessvärre som att regissören François Ozon blivit lite för nöjd med de egna finurligheterna och går alldeles vilse.

Publicerades i fredagens Aftonbladet.

Broken +++

Regi Rufus Norris, med Tim Roth, Eloise Laurence, Cillian Murphy.

DRAMA

En bebis i en kuvös, en liten hand som greppar om ett vuxet finger. Tidshopp. Ett äldre barns bleka hand vilar i en vuxens på kanten av en sjukhussäng. Filmen hoppar fram och tillbaka i tiden och mellan olika familjer, men det genomgående temat är någonstans banden mellan föräldrar och barn. 11-åriga Skunk bor med sin pappa och bror i norra London, och blir en dag vittne till hur en granne misshandlar en annan. En lögn har fått konsekvenser som i sin tur leder till fler, och livet i tre hus på samma gata tar nya riktningar. Går sönder. Å ena sidan lider ”Broken” av ett typiskt indiefilmsgrottande i socialrealistiska, nedåtgående tragedispiraler. Å andra sidan har filmen en hel del charm, en stillsam melankoli, vackert foto, fint spel och fina små detaljer. ”Broken” är ojämn, men det är svårt att hålla sig helt oberörd när eftertexterna går igång.

Publicerades i fredagens Aftonbladet.

Lore ++++

Regi Cate Shortland, med Saskia Rosendahl, Kai Malina. 

DRAMA 

Ett hastigt uppbrott, väskor som packas med matsilver, smycken och det allra mest nödvändiga. Komprometterande bevis på brott mot mänskligheten bränns, familjehunden avlivas. Det står klart att Tyskland kommer att bli andra världskrigets förlorare och fem barn lämnas vind för våg när föräldrarna får sona sina brott i fängelse. Syskonen, det minsta en bebis, måste på egen hand försöka ta sig 60 mil genom efterkrigskaoset till sin mormor i Hamburg. Regissören Cate Shortland skildrar skickligt hur äldsta systern Lore tvingas axla en vuxens ansvar, hur barnen tvingas syna de sanningar de blivit matade med, och hur utlämnade de är i en värld där de döms utan att bära någon egen egentlig skuld. Samtidigt som deras resa är oerhört otäck att följa lyckas Shortland sinnligt fånga den komplicerade attraktionen mellan Lore och en ung man de möter på vägen. Det är imponerande gjort.

Publicerad i fredagens Aftonbladet.

Den gröna cykeln ++++

Regi Haifaa Al Mansour, med Waad Mohammed, Reem Abdullah. 

DRAMA 

När Saudiarabiens första kvinnliga regissör spelfilmsdebuterar är det utifrån en okomplicerad premiss: en 10-årig flicka vill mer och större än vad omgivningen tillåter. Ha gympadojor i stället för ankelsockor och söta skor, leka med vem och vad hon vill. Höras och göra gatorna till sina. I ett land där flickor inte får cykla blir en ouppnåeligt dyr cykel symbolen för frihet, och Wadjda gör vad hon kan för att skramla ihop pengar samtidigt som hennes mamma gör vad hon kan för att stoppa sin make från att skaffa sig en bihustru. “Den gröna cykeln“ må vara sockersöt och enkel, men avtrycket filmen lämnar efter sig blir så mycket större just för att den utspelar sig där kvinnors värld är oändligt mycket mer begränsad än här. Vill man ha en tyngre  film på samma tema rekommenderas Hana Makhmalbafs “Buddha föll av skam“.

Publicerad i fredagens Aftonbladet.

Filmtips för 8 mars och alla andra dagar.

Obs! Hela filmen!












Obs! Hela filmen.