Tjo! Visst känns det konstigt.. Har en sjuveckors dotter och har ända sedan förlossningen känt det som att jag är den enda i världen som fått ett barn och som en superwoman som födde ut henne. Hittills har jag lyckats med att berätta för en kvinna i en klädaffär samt tjejen i en blomsterbutik att: "jag har minsann en 4-veckors bebis hemma" Lite pinsamt, men man är ju så STOLT!
Julia: Om du hänger runt i Vasastan kanske du får se den retliga uppsynen någon dag snart! Inte helt säker, men jag tyckte mig se din (och Handendärs ryggtavla?) häromdagen när jag satt på Salinos.
Adèle: Haha, tack!
Bea: Kan tänka mig att det är en ihållande känsla. Min gissning är att också den här känslan av otillräcklighet sitter i?
Tjo! Visst känns det konstigt..
SvaraRaderaHar en sjuveckors dotter och har ända sedan förlossningen känt det som att jag är den enda i världen som fått ett barn och som en superwoman som födde ut henne. Hittills har jag lyckats med att berätta för en kvinna i en klädaffär samt tjejen i en blomsterbutik att: "jag har minsann en 4-veckors bebis hemma"
Lite pinsamt, men man är ju så STOLT!
Haha!
SvaraRaderaDet skulle jag nästan vilja få se-
SvaraRaderaFantastiska två rader!
SvaraRaderaKommer så väl ihåg de första promenaderna och känslan "här går jag och leker förälder". Den dyker förresten fortfarande upp (2 år senare).
SvaraRaderaJulia: Om du hänger runt i Vasastan kanske du får se den retliga uppsynen någon dag snart! Inte helt säker, men jag tyckte mig se din (och Handendärs ryggtavla?) häromdagen när jag satt på Salinos.
SvaraRaderaAdèle: Haha, tack!
Bea: Kan tänka mig att det är en ihållande känsla. Min gissning är att också den här känslan av otillräcklighet sitter i?
Nä vad spännande!
SvaraRaderaGränslöst!
SvaraRadera